Skogsindustrijätten ska ersätta plast med nya produkter från våra skogar och bruk

Textstorlek:

Skogsindustrijätten Stora Enso investerar 9,1 miljoner euro, cirka 90 miljoner kronor i de tre bruken, Fors i Sverige samt  Imatra och Ingerois i Finland  för att kommersialisera något som kallas MikroFibrillär Cellulosa, kort och gott kallar man innovationen för MFC.
Svea Jord och Skog åkte till Fors kartongbruk utanför Avesta för att få veta vad en mikrofibrill är och hur det troligen kommer att revolutionera kampen mot plast och fossil olja.

I Fors fall visade det sig att handla om inblandning av mikrofibriller i brukets traditionella kartong, som framställs ur träd som hämtats från skogarna i Hälsingland, Dalarna delar av Västmanland och Örebro län.

– MFC är skogens kevlar. Förpackningskartongen vi framställer blir starkare och vi behöver inte använda lika mycket fibrer när vi tillsätter MFC. Vi får en resurseffektivare produktion av vår kartong, förklarar Richard Morén, investeringschef på Fors.

Eva Engstedt, som är processingenjör kartongmaskin 2 där MFC-anläggningen installerats, har med sig en liten provburk med mikrofibriller.

– Den ruttnar inte och blir stenhård när den torkar, visar hon och Stora Ensos kommunikationschef för Sverige Sara Kvarfordh har med sig ett konstgjort öra i en liten burk. Läkemedel är nämligen ett av de områden där man tänker sig använda mikrofibriller.

– Det 3D-printade örat kan komma att användas som mänskliga implantat i framtiden. Detta är ett samarbetsprojekt mellan Vinnova, Chalmers Tekniska Högskola, Stora Enso och start-up företaget Cellink, stamceller skulle kunna börja växa på det, berättar hon.

Fors kollegor på bruket i Imatra i Finland har sedan 2016 använt sin MFC i samarbete med Elopack som tillverkar vätskekartong för mjölkkartonger till mejerier i Europa. Man både minskar råvaruåtgången och höjer kvaliteten i mjölkförpackningarna med teknologin.

Fors använder sin MFC för att inledningsvis tillverka starkare kartong i brukets kartongprodukt Performa Brilliance berättar Eva Lundqvist, produktchef på bruket.

På frågan om det på sikt går att tillverka Fors alla olika produkter med MFC så tror hon det men än är man i början av teknologiskiftet.

– Inkörningen har gått över förväntan, berättar Eva Engstedt.

Den MFC som används hos Fors tillverkas på plats alldeles i början av kartongmaskin 2, men där är det stopp för en nyfiken reporter för MFC är topphemliga innovationer som man inom Stora Enso vill behålla för sig själva.

– Det här är en stegvis process där vi är långt ifrån färdiga, säger Eva Lundqvist och kollegan som ansvarar för kartongmaskinen bedömer att Forsfabrikens medarbetares entusiasm att arbeta med nya teknologin och våga prova nytt samt samarbetet mellan de tre MFC-bruken är faktorer för att just dessa tre bruk valts ut för teknologiskiftet.

MFC:n blandas med den traditionella cellulosamassan och så fortsätter kartongprocessen i den 125 meter långa kartongmaskinen ungefär som förr, förutom att kartongen blivit så mycket starkare.

Det finns många framtida användningsområden för MFC exempelvis kan de komma att användas som barriärskikt som står pall för fett, syror och kommer även att kunna bli biologiskt nedbrytbara alternativ till aluminiumskikt och transparent plastfilm i förpackningskartong.

Det är plast som Stora Enso vill konkurrera ut:

– Vårt motto: ”Allt som tillverkas av fossila material i dag kan tillverkas av träd i morgon”, genomsyrar hela företagets verksamhet. Biokompositen ”DuraSense” från Hyltebruk i Halland och ligninet ”Lineo” från Sunila är två andra exempel, berättar Sara Kvarfordh.

Stora Enso satsar en procent av omsättningen, omkring en miljard kronor, årligen på forskning och utveckling. Sju procent av koncernens försäljning kommer i dag från produkter och tjänster som inte fanns för tre år sedan. Utvecklingen går fort.