Nordliga lotter planeras

Textstorlek:

Att odla på en kolonilott lockar allt fler. Älvdalen planerar nu 20 nya lotter. För att möta efterfrågan så behövs det fler i Dalarna, menar koloniexpert Lars Johansson.

Annons:

– Det handlar om ett kommunägt projekt som bekostas av Länsstyrelsen. Det har blivit en kommunal angelägenhet eftersom det är ett integrationsprojekt, säger projektledare Thomas Pettersson.

Projektet är i ett tidigt skede så Thomas har ännu ingen uppfattning om hur efterfrågan på kolonilotterna ser ut.

– De 20 lotterna ska ligga centralt i Älvdalen. Just nu gräver man och tanken är att få klart några lotter så snart som möjligt. När vi byggt klart ska det vara en självspelande förening, säger Thomas.

Hyran är ännu inte fastställd. Men klart är att föreningen måste få in pengar till gemensamma trädgårdsredskap och framtida underhåll.

Thomas berättar att man måste tänka på läget när man anlägger kolonilotter, placera dem i anslutning till ett lägenhetsområde.

– Nysvenskarna kan kanske inte odla det de är vana med, utan man får anpassa odlingen. En kursledare ska informera om vad som funkar. Det handlar om basvaror såsom morötter, lök och potatis.

Lotterna i Älvdalen kommer enbart fungera som odlingslotter om cirka 100 kvadrat. Regeln är att man inte får uppföra byggnader, inga växthus och inga stugor.

Lars Johansson är ordförande i koloniträdgårdsförbundet Gävle-Dala. Han berättar att det finns många lotter i Dalarna, men inte så många som skulle behövas.

Kolonilotter och odlingslotter blir alltmer populära.

– Många vill ha närodlat och odla sina egna grönsaker utan behandling. Glädjande är att många yngre människor börjar visa ett intresse, säger han.

Kolonilotter introducerades i början på 1900-talet. De var till för människor vars odlingsmöjligheter var begränsade.

Först handlade det om odlingslotter men sedan utökade man och sa att man även kunde ha en boning på lotten. Det här har fått oönskad effekt.

– Vissa stuglotter har mer blivit som fritidsboende. Odlingen är inte det primära. Min fru och jag har en lott i Gävle, där får vi bo i kolonistugan från april till och med september, säger han och berättar om ett annat problem.

Det finns dem som hyr ett tag och sedan struntar i underhållet. Man är entusiastisk till en början, men sedan kommer annat emellan.

Koloniträdgårdsförbundet jobbar med att få kommunerna att få fram fler odlingslotter och områden där man även kan uppföra stugor. Är Älvdalen en bra plats för odling?

– Javisst, det är en bra idé att odla överallt. Det finns koloniföreningar ända upp i nordligaste Sverige så det är bara att anpassa odlingar efter klimatförhållanden. Dessutom, vartefter vi får ett mildare klimat är det mycket som går att odla. Så det är inga problem där uppe.

Lars ger några tips på vad man som nybörjare bör tänka på. Bra är att ta reda på vad som är lämpligt och checka av med dem som har mer erfarenhet.

Kolla upp att man odlar sådant som är gångbart, vanliga rotfrukter, det som är traditionellt för Sverige.

Och kanske det viktigaste av allt, se till att hålla skadedjur borta. Prova dig fram.

Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar av Europa något längre.

1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde många personer, bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var dåligt tillgodosedd.

Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna.

Annons: