Ishalka vållar problem

Det är inte bara fordon som får problem vid ishalka. Myndighet menar nu att det behövs mer forskning om människors halkolyckor. foto: Hans Lundin.
Textstorlek:

​Vårvintern kännetecknas av snabba omslag mellan tö och kyla. Halkolyckor är ofta komplicerade saker. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap läggs för liten tid på halkolyckorna.

Fall och fallskador på grund av ishalka är ett växande folkhälsoproblem.

– Det är ett jätteproblem som samhället lägger ner väldigt lite på att parera, enligt utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Msb.

Någon samlad bild över hur många personer som skadas årligen på grund av halka finns inte.

Statistik som MSB tagit fram bygger på rapporter från ett antal akutsjukhus från olika delar i landet.

Den visar att drygt 25 000 fotgängare skadas på grund av ishalka varje år.

Ett femtiotal av dessa skadar sig så allvarligt att de måste kvartstanna på sjukhus. Mörkertalet är stort då många som skadas inte uppsöker akuten utan väntar ett tag och går till sin husläkare.

Äldre är de mest utsatta och kvinnor är i majoritet.

Generellt gäller att var tredje person över 65 år riskerar att råka ut för en fallolycka. Skörare skelett, försämrad muskulatur och balans, sämre syn, sjukdomar och mediciner hör ihop med stigande ålder och är riskfaktorer för fall. Dessutom bor många äldre kvar i hemmet längre än förr.

Ungefär 8 av 10 av de som faller och skadar sig i halkolyckor på grund av ishalka är personer över 65 år.

Att just kvinnor drabbas värst beror dels på deras högre medellivslängd och dels på att kvinnor i högre grad än män drabbas av benskörhet.

Totalt kostar fallolyckor samhället 25 miljarder kronor per år, enligt MSB:s beräkningar. Vanligast är att man får en fraktur.

Trots att så många drabbas är det förebyggande arbetet med bland annat snöröjning eftersatt i jämförelse med andra slags olyckor. Sandning mm för biltrafik tillförs cirka 40 miljarder per år.

Kostnaderna för gångtrafik i hela landet för vinterväghåll tillförs cirka tre miljarder och är då koncentrerad till större städer.

Intresset från politiskt håll i detta ärende är förvånansvärt svalt i alltför många kommuner.

Rädsla för att falla då man går ut är uppenbar i alla åldrar och tyvärr hindrar det många personer från att gå ut och röra på sig.

Ökad isolering, försämrad fysisk prestationsförmåga och ett påskyndat åldrande kan då bli följden.

Det effektivaste sättet att undvika eller klara ett fall, är att vara fysisk aktiv. Då påverkas muskelstyrka, balans, koordination, rörlighet och skelettet positivt.

Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Forskning har visat att till och med de som är äldre än 90 år kan öka sin muskelstyrka med 50 – 200 procent tack vare styrketräning.

Extra kalcium och D-vitamin kan stärka skelettet. Men rådgör först med en läkare.

Hans Lundin