Information var också jobbigt förr

Textstorlek:
Annons:

Aldrig förr har vi matats med så mycket bilder, videor och texter i så många medier. Information har i en allt snabbare takt blivit slit- och slängvara där förmågan att genomskåda det falska och manipulerande ställs på sin spets. Är vi verkligen skapta för att ta emot all denna information och hur mycket kunskap kan man kräva av var och en?

Att vara uppdaterad under dygnets alla timmar gör folk sjuka av stress. Andra prisar internet och ser fram emot fler tekniska lösningar i vardagen. Jag är nu inte så säker att vår tid skiljer sig från andra tider när det gäller stressrelaterad information i vardagen. Snarare handlar det om medlen, verktygen för att nå vissa mål. Ponera att man hade haft tillgång till sms på 1700-talet.

Jag lovar att man skulle ha använt det flitigt med att både häckla och sända kärleksbudskap a la Pietro Longhi eller Antoine Watteau. Vill man förstå vår tid rekommenderar jag en studie av herrarnas verk. Konstnärerna var mästare på att fånga bedrägeriet i lyckans ögonblick och flykten från verkligheten spelad av maskbärande människor, nu endast utlämnade åt sig själva.

När jag åter tittar på Watteaus rokokomästerverk, Avfärden till Afrodites Kythera målad 1717, är den kanske vår första bild av charterturismen vi ser. Ett gäng kärlekskranka ska precis åka till Kärlekens ö för att njuta och förlusta sig. Glömma vardagen och bara vara i sig själva.

Men tänk om det inte är någon avfärd. Konstkritiker kliar sig i huvudet. Tänk om det är ett uppbrott istället, resan är slut och man kommer kanske aldrig att få uppleva något liknande igen. Kärleken är bara en dröm som hur man än bär sig åt aldrig blir så som man vill. Vad hade inte sms-trafiken kunnat åstadkomma av frustrationer om Cythereresenärerna hade haft tillgång denna miniatyrkonversation?

En annan sak inom massinformation som måste ha stressat folk ganska mycket, var de gotiska katedralerna som började uppföras i Frankrike på 1100-talet. Dessa byggnader med sina stora glasytor, smala spiror, spetsbågar, kryssribbvalv och skelettartade stenstrukturer, var skulle man kanske säga, som ett medeltida internet. Kyrkans makt var i stora drag total. Allt som människan gjorde, tänkte och utsattes för hade med himlen att göra.

Katedralerna var nu inte bara hyllningar till Guds ära: desto högre och man kunde bygga desto närmare tycktes man komma himlen. Byggnaderna var rena propagandamaskinerna för kyrkan vars arkitektur och ornamentik var så fulla av information, sagor och historier att människor tappade andan när man stod inför dem. Denna hänförelse fortsatte innanför kyrkportarna.

Från vapenhuset till altaret möttes man av ännu mer målningar, skulpturer och historier som symboliserade vägen från liv, död och uppståndelse. Jag undrar hur folk tog detta. Kanske var det så att för en ofta analfabetisk människa var detta så mäktigt att det var svårt att ta in alla intryck på en gång. Man blev som bedövad av prakten och härligheten.

Det är inte bara i vår tid som massinformation gör oss trötta.

Annons: