Fetma oroar dalaläkare

Mona-Britt Tallberg, medicinsk sekreterare på Falu lasarett, testar blodtrycket som påverkar oss på olika sätt. Foto: Mats Lindström
Textstorlek:

​Världens djupaste medicinska kunskapsbank. Scapis kartlägger vilka som kan drabbas av hjärt-eller lungsjukdomar.
– Akut hjärtinfarkt i Dalarna minskar men ligger fortfarande högt, säger överläkaren Kristina Hambraeus på Falu lasarett.

vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Under 2015 började man i Stockholm, Linköping och Uppsala. Umeå kör igång nu i vår. Scapis, Swedish Cardiopulmonary biolmage study, är enligt Hjärt-lungfonden ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärt, kärl och lugna.

En nationell forskargrupp i samarbete med universitetssjukhusen, med Hjärt-lungfonden som huvudfinansiär, ska undersöka 30 000 svenskar i åldern 50-64 år för att hitta riskmarkörer om vilka som löper störst risk att drabbas av hjärt- eller lugnsjukdom.

Informationsbanken som byggs upp blir en nationell resurs och fungerar som en kunskapsbank för svenska forskare under många år framöver. Forskarna får tillgång till både bred och djup information eftersom studien involverar många människor och många kvalitativa undersökningar.

En pilotstudie av Scapis i Göteborg år 2012 deltog drygt tusen göteborgare i åldern 50–64 år i omfattande hälsoundersökningar. Tack vare undersökningarna räddades fyra personer till livet när sjukdomar som krävde omgående behandling upptäcktes.

På kardiologen (studier av hjärtats funktioner och sjukdomar) på Falu lasarett jobbar sedan många år överläkaren och verksamhetschefen Kristina Hambraeus. Hon välkomnar projektet men säger att Landstinget Dalarna inte har några resurser eller eldsjälar för något liknande.

Däremot tror Hambraeus kan dalfolket dra nytta av själva studierna. Hur står det då till med dalfolkets hjärtan? En studie som bygger på tusen undersökta personer på hundratusen invånare visar att i slutet av 1980-talet låg riskfaktorn att dö av akut hjärtinfarkt i Dalarna på 35 procent, vilket var en av landets högsta siffror.

Fram till i dag har den siffran sjunkit betydligt, men jämfört med övriga delar av landet ligger vi fortfarande högt. Kristina Hambraeus berättar att mellan 10 och 15 procent beror på ärftlighet medan huvudorsaken har med levnadsvillkor som fel mat, tobak, alkohol samt för lite motion. Enligt Hambraeus är dalfolket en av landets fetaste, vilket ökar risken för diabetes som i sin tur kan påverka hjärtat och andra organ som hjärnan med risk för stroke.

Nu finns det olika slags fetma menar Hambraeus. Det som sätter sig som en ring runt om magen och höfterna, det som sticker ut, är mindre farligt än en kulmage. Men i båda fallen gäller det att ha koll och tänka på sin livssituation. Kristina Hambraeus rekommenderar att man går cirka 30 minuter per gång fem dagar i veckan, helst ska man bli svettig, och styrketränar för musklernas och flåsets skull.