En balja vatten över sig piggar upp

Textstorlek:
Annons:

Varje gång simdrottningen Sara Sjöström gör sig beredd vid startpallen, häller hon en balja vatten över sig. Detta med att ta sig vatten över huvud har här fått en ny innebörd.

Idiomet syftar ju på att man ger sig in i något man egentligen inte är kapabel att klara av, vilket Saras lilla ”dop” visar på moteffekt. Hennes kapacitet just nu tycks vara att klara av vad som helst. Gulden staplas på varandra, och Sjöström är på väg att bli en av Sveriges största idrottare, om hon inte redan är det? Känns tryggt inför OS i Rio i sommar.

Långt från OS-drömmar och guldplaketter brukar ju en vanlig klubb eller förening vara. Där handlar det istället om att med små, ideella krafter hålla liv i verksamheten för att medlemmarna tycker det är vettigt att hålla på. Utan denna idealitet och uppbackning hade varken Zlatan eller Sjöström kunnat nå så långt som de har gjort. Men om man flyttar steget några pinnhål upp vad får man då? Kan man som kommun, företag och klubb lära något av Sjöströms vattenbalja och få en båthamn att verkligen blomma ut med turism och jobb som alla pratar om är så viktigt för ekonomin i stort.

Går man in på maringuiden.se blir man smått imponerad av detta sjöliv. Här talar vi verkligen om en av våra största folkrörelser där nästan varje svensk har någon relation till en sjö, båt, bad och fiske. Sverige har också en stark båtindustri som ger landet exportinkomster och landsbygden arbetstillfällen. Båtturisterna spenderar cirka 100 kronor per person och dygn under båtsäsongen och omsättningen är närmare tre miljarder kronor. Vi lägger cirka tio miljarder på fritidsbåtprodukter och fritidsbåtlivet i Sverige omsätter sju miljarder kronor om året. Vi lägger över miljarden på bränsleskatt och fritidsbåtarnas drivmedelsförbrukning är cirka 1,5 procent av landets totala förbrukning.

Ja, så här skulle jag kunna håll på. Med tanke på att Sverige består av mycket vatten och sjöar är fritidsbåtlivet rena guldgruvan för landsbygden. Ur det perspektivet är det sorgligt och dumt att Insjöns båtklubb och Ålbybadet (läs s. 16 i dagens DB) hålls instängda av en järnväg och en containerterminal. Nu ska sägas att det är varken fel på något utav dem, utan det är tågen som stoppar upp och just nu hindrar en vidare utveckling av ett bad som skulle kunna bli en liten guldgruva för kommunen och en campingägare.

Men vem vill satsa på ett område som hindras av stående tåg på flera timmar? Situationen har pågått alldeles för länge och bör snarast få en lösning. Vad det handlar om är att bygga en ny väg och komma runt järnvägen. Skulle det bli så, vilket en liten ljusning finns, skulle Ålbybadet kunna leva upp igen och haka på den näring som båthamnar och campingar ger.

Att dela på sju miljarder är inte småpotatis för en kommun som bygger mycket av sin image på småföretag. Kanske kan man hitta en lösning mellan sågverket och containerterminalen, kommunen och båtklubben. Får man sen en ny campingchef som också skulle vilja vara med på den nya vägen är det bara bra. Så fortsätt Sara Sjöström att ta dig vatten över huvud. Det går ju så bra!

Annons: