Reseavdrag gynnar de rika

Mer i skattesänkning för de med högre inkomster. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

​En av Dalabygdens läsare har reagerat på hur det stod i broschyren Dags att deklarera. Den med högre inkomst får mer i skattesänkning än den som tjänar mindre, för lika stora avdrag för resor till och från arbetet.

Enligt en preliminär skatteuträkning får den som tjänar upp till 430 200 kronor en ungefärlig skattesänkning på 30 procent av reseavdraget.

Den som tjänar 430 300–625 800 kronor får istället en ungefärlig skatteminskning på 50 procent, och så vidare.

Som ett exempel kan två personer som reser lika mycket, 2 000 mil om året till och från arbetet, bli olika kompenserade. Personen med lägre inkomst får ungefär 8 100 kronor som kompensation för sina resekostnader, medan den som tjänar mer blir kompenserad med cirka 13 500 kronor.

Orsaken är att resekostnaderna ersätts genom skatteminskningar och inte för den faktiska kostnaden, som skulle vara lika för båda.

Kostnaden per mil som får dras av vid deklarationen är 18,50 kronor sedan många år tillbaka. Dessutom kan avdrag göras enbart på kostnaderna som överstiger 10 000 kronor per år, en gräns som höjts med åren.

Kay Kojer, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, berättar att gränsen 10 000 höjs på grund av att den brukar följa kostnadsökningarna på biljetterna vid Stockholms Lokaltrafik, SL.

– Det gör att det finns nästan ingen i Stockholm och andra storstäder som gör avdrag för resor till och från jobbet, säger han.

Människor som bor på landsbygden har många gånger längre resor till och från arbetet och därmed högre kostnader. De har inte heller någon nytta av SL-kortet men har ändå samma gräns, 10 000 kronor, att förhålla sig till.

Som ett konkret exempel på hur olika reseavdragen kan bli gäller personer som kör 2 000 mil per år för att ta sig till och från arbetet med egen bil. Det ska multipliceras med 18,50 kronor. Resultatet blir 37 000 men 10 000 dras av direkt så det som får dras av på inkomsten är 27 000 kronor. Det är lika för alla oavsett inkomst.

Men en person som i räkneexemplet tjänar upp till 430 200 får en skatteminskning på ungefär 30 procent av 27 000, vilket är
8 100 kronor.

Den som tjänar 430 300–625 800 får istället ungefär 50 procent av 27 000, vilket är 13 500 kronor som kompensation för samma antal mil.

Kay Kojer förklarar att det för det första förutsätter att den med högre inkomst från början tjänar 27 000 mer än 430 300 i det här fallet för att inkomsten efter avdraget inte ska hamna under den brytpunkten.

– Det är också en ungefärlig siffra. De som betalar 30 procent i skatt betalar bara kommunalskatt och i Dalarna är den lite högre, beroende på vilken kommun det är. Sen har vi landstingsskatt och eventuell skatt till Svenska kyrkan, säger Kay Kojer.

– Men ingen betalar skatt på det som dragits av från inkomsten.

I Sverige har vi så kallad progressiv beskattning. Det innebär att de personer som har en högre förvärvsinkomst betalar högre skattesats, det vill säga procent av inkomsten. Den person som har högre betalningsförmåga bidrar mer till den gemensamma välfärden med mera.

– De som har högre inkomst har en större skatteförmåga heter det, men det är en sanning med modifikation. Det har också att göra med hur stora kostnader en person har med mera, menar Kojer.

Maria Karlsson