Han ser en framtid som mjölkbonde

Erik Roos i Gagnef är glad att kunna leverera mjölk till Gefleortens mejeriförening. Foto: Lantmännen
Textstorlek:

Erik Roos har utsetts till årets Groddenstipendiat i Dalarna. Han hoppas på en framtid som mjölkbonde genom bra samarbete med en kollega samt ett skäligt pris på mjölken.

Annons:

Lantbrukaren Erik Roos på Robu Lantbruk i Gröntuv, Gagnef har tilldelats årets Groddenstipendium i Dalarna. Det är Lantmännens distriktsstyrelse för Dalarna som utsett honom till årets stipendiat för den satsning som gjorts på mjölkproduktion de senaste åren och för den goda ambassadör han som ung lantbrukare är.

– Det var inget jag väntat mig men det är roligt att få uppmuntran för arbete man gör, säger Erik Roos, 33 år.

Erik Roos tilldelades stipendiet men han poängterar att det inte enbart är han som driver företaget Robu Lantbruk utan även kollegan och delägaren Göran Bulai.

Många svenska mjölkbönder har det tufft i dag bland annat med anledning av att Arla sänkt priset på mjölken succesivt senaste året på grund av världsmarknadspriser.

Erik Roos är glad att få levererar mjölk till Gefleortens mejeriförening istället.

– Vi har i alla fall bättre än de som levererar till Arla. Där är det ju katastrof! Att vara mjölkbonde är inget man blir rik av men det går ju runt för oss, som det är nu.

Den senaste sänkningen av mjölkpriset för Arlas leverantörer förra veckan tycker han är mycket ledsamt.

– Det är mest bekymmersamt för alla som satsat många miljoner i nya ladugårdar och står där med stora skulder om det blir konkurs.

– Vi har själva satsat cirka tio miljoner i vårt lantbruk och skulle vi leverera till Arla hade vi haft en lika pressad situation, berättar Erik Roos.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht kallade nyligen aktörer från mjölkbranschen för att diskutera den handlingsplan som de arbetat med under våren för att stärka en svensk mjölkproduktionen i kris. De över 80 åtgärdsförslagen har redan fått kritik bland annat för att ha för få konkreta förslag som kan hjälpa mjölkbönder i akut kris.

Erik Roos bor med hustrun Erica och dottern Elsa på den gamla släktgården i Gröntuv och han driver gården som 12:e generation.

I slutet av 1990-talet utökade hans far Nils Roos och Göran Bulai sitt tidigare samarbete och alla kor flyttades över till Nils gård. Resultatet blev en mer rationell hantering av djuren och 2010 byggde de en helt ny lösdriftsladugård med bland annat mjölkrobotar.

– Jag tog över vår del av företaget formellt i fjol men jag hade redan då mycket erfarenhet av arbetet tack vare att de i den äldre generationen varit duktiga på att delegera över ansvaret. Det kan annars vara ett problem på andra håll, förklarar Erik Roos.

Det finns många fördelar av att två familjer samarbetar i ett lantbruk.

– Det har en enorm betydelse att vi inte behöver jobba sju dagar i veckan hela tiden utan vi kan turas om och få vissa helger lediga. Vi är fem personer anställde i företaget och kan dela på bördorna eller bolla idéer med varandra. Det är de stora vinsterna!

Mjölken från Gefleortens mejeriförening kostar mer för konsumenterna men på det viset får bönderna bättre betalt. Men hur mycket mer det rör sig om kan han inte berätta då Gefleortens inte har ett offentligt pris.

– Medan Arlas strategi är att växa och bli stora på världsmarknaden har det visat sig att Gefleortens strategi har varit både lyckad och uppskattad, säger Erik Roos.

På vissa hålls höjs röster för att de svenska mjölkbönderna exempelvis ska slippa att släppa ut korna på bete för att kunna konkurrera på lika villkor som de utländska bönderna. Det tycker Erik Roos är en svår fråga.

– Visst är det jättetrevligt att kunna släppa ut korna, men det mervärdet får inte de flesta svenska mjölkbönderna betalt för som det är nu. Men vi som levererar till Gefleortens kommer nog även fortsättningsvis att släppa ut djuren även om det skulle bli slopat beteskrav för kor, det är jag övertygad om.

Den största delen av alla mjölkbönder i Dalarna levererar i dag till andra mejerier.

– Om fler bönder ska kunna komma med i Gefleortens är det viktigt att konsumenterna väljer mjölk från det mejeriet.

Finns inte mjölken i affären uppmanar Erik Roos alla att säga till sin handlare.

– Tydligare märkning om att mjölken kommer från svenska gårdar är också viktig för att konsumenterna ska kunna ta ställning, säger Erik Roos.

Han hoppas kunna fortsätta som lantbrukare och kanske kan det en dag bli en 13: generation som tar över gården.

– Jag trivs och har aldrig ångrat mitt yrkesval. Det är friheten… Och det är en speciell känsla när vårbruket startar och vi får stoppa ner de första knopparna i jorden, för att sen se hur det växer och skörda när hösten kommer. Och under vintern är det mer vila och en långsammare lunk. Det är svårt att beskriva varför man väljer att vara lantbrukare, avslutar Erik Roos.

Annons: