Koskräck i själva verket

Textstorlek:
Annons:

Mjölkproduktionen i Sverige har minskat med tolv procent sedan EU-inträdet. De ko­bönder som ändå fortsatt har haft en myc­ket dålig lönsamhet under de senaste åren, bland annat till följd av de höga miljökrav som tämligen ensidigt pressat upp deras kostnader.

Den som tvivlar får gärna kolla varifrån Icas lågprisgrädde kommer: Österrike!

Så illa ställt är det alltså att livsmedelshandeln kan sätta ett lägre pris på den vispgrädde som transporteras dag ut och dag in från Österrike till Sverige än på den ”hemma­grädde” som svenska mjölkbönder knappt går runt på.

Den som tror att det österrikiska alplandskapet gynnar rationaliteten i mjölkproduktionen och att lågpriset skulle komma sig därav, den kan ju räcka upp en hand…

Men när så äntligen under de allra senaste månaderna en liten strimma ljus har kunnat skönjas i de svenska mjölkböndernas kompakta mörker, då – precis då – har Livsmedelsverket här i vårt eget land slagit till.
• För det första med ett förbud mot att sälja opastöriserad mjölk till privat­personer.
• För det andra med en rekommendation till svenska folket att äta mindre ost – inte för folkhälsans skull, som annars är Livsmedelsverkets uppgift, utan för klimatets.

De båda utspelen har satt ordentlig fart på två jordbruksanknutna centerpartister i riksdagen, Per Åsling och Staffan  Danielsson. Åsling har i sin kamp för den opastöriserade mjölken hävdat att Livsmedelsverket hotar den svenska traditionen att göra ostkaka. När opastöriserad mjölk används i ostkaka eller grynost utgör den ingen fara alls, och av de senaste myndighetssignalerna att döma verkar han nu ha fått ett visst gehör.
Danielsson har å sin sida JO-anmält Livsmedelsverket för att överträda sina befogenheter och agera partiskt. Han frågar sig om det är Livsmedelsverkets uppgift att dels förorda minskat ostätande som helhet, dels rekommendera klimatcertifierad och ekologisk ost som, enligt Danielsson, ”ofta kommer från länder på kontinenten, vilkas jordbruk inte alls har någon koppling till arbetet med att sluta kretsloppen och värna den biologiska mångfalden i Sverige”.

För tydlighetens skull handlar alltså Livsmedelsverkets ostmotstånd mer om kornas pruttar och deras påverkan på atmosfären än på ostens eventuella påverkan på människokroppen. Att också pruttarna borde ha minskat i takt med mjölkproduktionen är uppenbart inte nog.

Livsmedelsverkets gränsöverskridande agerande är tyvärr ganska typiskt för vad som händer när klimatet kommer in i bilden. Det blir liksom aldrig tillräckligt. Om vi så alla lade av med allt vad vi nu har, uppvärmda bostäder, fordon, glas, porslin, bestick, och i stället valde att gå barfota i skogen och äta trädrötter, så skulle det garanterat ändå dyka upp någon självgod besserwisser – i ett statligt verk eller ett miljöparti – och undra varför vi inte gjorde mer.

Annons: