”Vi upplever ovisshet och förtvivlan” – Förre toppolitikern om fallet Baqer

Regeringens svar till FN:s tortyrkommitté om fädbodbrukaren Baqer Mosawi som tvingades lämna Sverige efter fem år i landet, dröjer.
– Alla människors lika värde ska vara grunden till allt, och det lever vi förbaske mig inte upp till, säger Kenneth Johansson som är ordförande i Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk.

Baqer Mosawi kom till Sverige från Afghanistan 2015 och året därpå tog han som egen företagare över verksamheten vid Prästbodarnas fäbod i Rättviks kommun. Under fyra år drev han verksamheten där och var landets yngste fäbodbrukare, innan Migrationsverket förra året slog fast att Baqer inte skulle få permanent uppehållstillstånd, utan var tvingad att lämna landet.

Regelverken var sådana att om Baqer hade varit anställd hade han fått stanna i landet, men de svenska reglerna missgynnar egna företagare i såna här avseenden, vilket ledde till att Baqer tvingades sälja och slakta sina djur och resa tillbaka till Afghanistan.

FN-kommitté granskar ärendet

Migrationsverket tog inte hänsyn till att det fanns en hotbild mot Baqer i sitt ursprungliga hemland, då han öppet berättat om sin ateistiska livsstil. Därför anmälde en advokatbyrå Baquers fall till FN:s tortyrkommitté i Geneve, som beslutade sig för att ge prövningstillstånd till ärendet.

FN krävde svar från regeringen kring hanteringen av ärendet och den sista februari skulle regeringen senast ha svarat. Men med tanke på pandemin så fick regeringen mer tid på sig att svara, och nu är det den 30 april som gäller.

Bedrövad fäbodordförande

Falubon Kenneth Johansson, mångårig riksdagsledamot för Centerpartiet och därefter landshövding i Värmland, är numera ordförande för Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk. Han är bedrövad över myndigheternas hantering av Baqers ärende.

– Vi har ju följt det här ärendet under hela resan och vi upplever en blandning av ovisshet och förtvivlan och det här visar att vi har en migrationspolitik där det fungerar mycket dåligt.

Vad har ni gjort från förbundets sida?

– Vi har agerat och gjort flera insatser och det vi har lyckats med är att vi har kunnat peka på hur systemet inte fungerar. En viss humanitet måste det finnas och Baqers fall är förfärligt skött.

Baqer Mosawis chans att komma tillbaka till Sverige, utifrån den nuvarande svenska reglerna, är att ansöka om arbetstillstånd från sitt hemland Afghanistan. Till fäbodförbundets egen tidning berättar Baqers kollega och vän Bertil Pettersson om det sista som Baqer sa innan han lämnade Sverige i höstas:

– Det sista han sa var ”försök se till att Migrationsverket behandlar min ansökan”. Men vi vet inte ens om han lever idag.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Förståelsen för skötsel av hästarna har ökat under pandemin, säger Gita Karel, ridskolechef i Ludvika Ridklubb. Foto: Louise Norström
Signe Bränwall vid hästen Enzo. Foto: Louise Norström
Emma Lundström med hästen Crille. Foto: Louise Norström

Så slår pandemin mot ridsporten i Dalarna

Inga tävlingar för barn eller hobbyryttare får anordnas och motivationen dalar. Ridskolorna får hålla öppet, men har precis som alla andra sporter tvingats anpassa sin verksamhet efter rådande läge. Totta Wikström på Dalarnas Ridsportförbund berättar att coronapandemin slår hårt mot tävlingarna i länet och hela landet.

– Ridsporten i Dalarna har klarat sig förhållandevis bra om man ser till den ordinarie verksamheten på ridskolorna, säger Totta Wikström och berättar att de föreningar som driver ridskola i länet har kunnat bedriva lektioner mer eller mindre som de brukar. Sen har man naturligtvis varit tvungen att anpassa sig, säger hon.

Men tävlingarna inom hästsporten är väldigt hårt drabbade.

– Just nu har tävlingarna öppnat igen men bara för yrkesverksamma ryttare. De är förhållandevis få i länet och tävlingsarrangörerna vi har är försiktiga.

– Det viktigaste är att hålla igång ridskoleverksamheten. Inte bara för ryttarna utan för hästarna som ”jobbar” i ridskolorna också.

– Man kan inte ställa om rutinerna helt, då blir det en djurskyddsfråga. Hästarna är vana att jobba och måste få fortsätta med det, säger Totta.

– En häst kan man inte lägga på hyllan som man kan göra med en fotboll. Man måste fortsätta träna och sköta om den. Men det är svårare för många ryttare att hålla uppe motivationen när man inte tävlar, avslutar hon.

Emmas tävlingar ställdes in

Emma Lundström från Grangärde med hästen Crille är en av alla ryttare som blivit drabbad av tävlingsförbudet. Hon tävlar i hoppning på hobbynivå. För hennes del är alla tävlingar inställda till och med den sista juni.

– Jag tävlar inte i höga klasser, men jag tävlar en hel del och jag behöver ha ett mål för att hålla motivationen uppe, säger hon.

Gita Karelius, ridskolechef på Ludvika Ridklubb, berättar att fritidsverksamheten på ridskolan har fått ställas in helt.

– Vi har haft tur och kunnat hålla igång trots pandemin men vi har stängt vår fritidsverksamhet. I vanliga fall har vi öppet från morgon till kväll och då är det många ungdomar som är i stallet och hjälper till eller bara umgås. Nu har vi bara ridlektioner säger hon.

Ludvika ridklubb har 19 hästar och 200 uppsittningar i veckan.

– Äldre ryttare har valt att ta paus under corona och några elever med funktionsnedsättningar i riskgrupp har inte ridit på snart ett år. Vi tar inte in nya elever i befintliga grupper och har man missat en ridlektion är det svårare att ta igen den, berättar hon.

Valde självmant bort tävlingar

Gita är yrkesverksam och tävlar i både hoppning och dressyr, men har valt bort att tävla i nuläget.

– Jag har känt att det inte har varit prioriterat. Jag är försiktig för jag vill inte bli sjuk, det är för sårbart för både jobbet, familjen och mig själv.

I ridhuset står åttaåriga Signe Bränwall redo för lektion med ponnyn Enzo.

– Hästar är kul och hoppning är roligast! säger Signe och berättar att mamma får vänta utanför ridhuset när det är corona.

– Vi får inte tävla heller, men jag har tävlat med Enzo en gång. Då var han lat och gick över hindren, fast han rev inga så vi fick rosett i alla fall, säger Signe och ler med hela ansiktet.

Gita Karelius berättar att ridskolan aktivt jobbar för att eleverna ska förstå helheten kring hästarna.

– En häst äter, ska skötas och tas om hand varje dag. Den förståelsen har ökat bland våra elever under den här perioden när fokus inte varit på tävling och det känns väldigt bra, avslutar hon.

Naturreservaten rena bingon för Smedjebacken

Projektet "Gilla rörelse" är i full gång i Smedjebacken. Senaste tillskottet är en naturreservatsbingo i syfte att få fler att upptäcka naturreservaten i Smedjebackens kommun.
Olle Lundin Professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala Universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

”Det kan vara förtal” – professorn om politiker som sprider kränkningar på Facebook

En av landets främsta experter inom förvaltningsrätt, dalabördige Olle Lundin som är professor vid Uppsala Universitet, förundras över de kränkningar som politiker i Skinnskatteberg har spridit via Facebook. ”Det kan vara förtal”, säger Lundin sedan en utredning slagit fast att två toppolitiker i kommunen utsatt kommunchefen för kränkande särbehandling.

Olle Lundin är välkänd i hela landet som professor i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet. Han är en av landets främsta experter inom området, och får ofta svara på frågor i media om vad lagen säger när det gäller hur politiker och tjänstemän får bete sig, frågor om upphandlingar, jäv och korruption.

Ursprungligen kommer Olle Lundin från Skinnskattebergs grannkommun Smedjebacken och nu förundras han över politikernas agerande och de många turerna i Skinnskattebergs kommun.

– Det är väl ganska märkligt att man som arbetsgivare agerar på det här sättet som utredningen fastslår, att de har betett sig illa på olika sätt mot den här tjänstemannen och det får man inte göra som arbetsgivare. Det är inte mycket mer att säga om den saken.

Skyldiga till kränkande särbehandling

Det var i tisdags, som utredningen som kommunen beställt av Avonova Företagshälsa och som genomfördes av företaget Human&heart, blev offentlig. Och den visade att kommunstyrelsens ordförande Lena Lovén Rolén (S) och kommunfullmäktiges dåvarande ordförande Aneth Arvidsson (S) hade gjort sig skyldig till kränkande särbehandling mot kommunchefen Marie Tollefsen Markström. Utredningen konstaterade att politikerna i sammanlagt tre fall hade gjort sig skyldig till kränkande särbehandling varav två skedde genom publiceringar på Facebook med nedsättande och kränkande innehåll riktat mot kommunchefen.

– Man ska inte glömma att det här med att sprida nedsättande påståenden om en enskild person, det kan ju vara förtal. Och det är väl inget som ett kommunalråd ska ägna sig åt. Jag tycker att det är ett konstigt beteende över huvud taget, säger Olle Lundin.

Men var går gränsen när det gäller de här politikernas yttrandefrihet, alltså rätt att uttrycka sig på sina privata sociala medier?

– Om du är en hög lokal politiker, när fasiken tycker du då att du är privatperson egentligen? Du är ju alltid kommunens ansikte utåt dygnet runt. Och det handlar väl inte så mycket om yttrandefrihet. Du kan inte säga att nu tog jag av mig hatten när jag kom hem och är inte längre kommunalråd utan är privatperson som får säga och tycka vad du vill.

Bristande kunskaper hos politiker

Utredningen från Human&heart visade även på en bild av bristande kunskaper hos de intervjuade politikerna när det gäller de regelverk som styr arbetsmiljön.

– Systemet bygger ju på att vi har förtroendevalda lekmän som inte kan någonting om kommunal förvaltning och kommunal organisation, och därför har vi tjänstemän som liksom ska staga upp systemet. Nu är det ju gudskelov så att många politiker har ganska god kunskap om hur man sköter en kommun, men i det här fallet så är det något som är snett.

– Det ligger ju för fasiken på en sandlådenivå. Om jag vore som henne (kommunchefen) så skulle jag polisanmäla, avslutar Olle Lundin.

Ännu fler väntas spela golf i år: ”Blir som ringar på vattnet”

I fjol spelades det fler golfrundor än någonsin i Dalarna. På vissa banor var det svårt, till och med omöjligt, att vissa dagar hitta en tid för att spela en runda.

Tuffaste bruden på bruket fyller 200 år – hedras med föreställning

Under torsdagen skulle Dal-Britta fyllt 200 och det firas i Sandviken med en digitalsänd gala. Det märkvärdigaste är att hon också avled den 15 april 1870, på sin 49-årsdag.