”Vi upplever ovisshet och förtvivlan” – Förre toppolitikern om fallet Baqer

Regeringens svar till FN:s tortyrkommitté om fädbodbrukaren Baqer Mosawi som tvingades lämna Sverige efter fem år i landet, dröjer.
– Alla människors lika värde ska vara grunden till allt, och det lever vi förbaske mig inte upp till, säger Kenneth Johansson som är ordförande i Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk.

Baqer Mosawi kom till Sverige från Afghanistan 2015 och året därpå tog han som egen företagare över verksamheten vid Prästbodarnas fäbod i Rättviks kommun. Under fyra år drev han verksamheten där och var landets yngste fäbodbrukare, innan Migrationsverket förra året slog fast att Baqer inte skulle få permanent uppehållstillstånd, utan var tvingad att lämna landet.

Regelverken var sådana att om Baqer hade varit anställd hade han fått stanna i landet, men de svenska reglerna missgynnar egna företagare i såna här avseenden, vilket ledde till att Baqer tvingades sälja och slakta sina djur och resa tillbaka till Afghanistan.

FN-kommitté granskar ärendet

Migrationsverket tog inte hänsyn till att det fanns en hotbild mot Baqer i sitt ursprungliga hemland, då han öppet berättat om sin ateistiska livsstil. Därför anmälde en advokatbyrå Baquers fall till FN:s tortyrkommitté i Geneve, som beslutade sig för att ge prövningstillstånd till ärendet.

FN krävde svar från regeringen kring hanteringen av ärendet och den sista februari skulle regeringen senast ha svarat. Men med tanke på pandemin så fick regeringen mer tid på sig att svara, och nu är det den 30 april som gäller.

Bedrövad fäbodordförande

Falubon Kenneth Johansson, mångårig riksdagsledamot för Centerpartiet och därefter landshövding i Värmland, är numera ordförande för Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk. Han är bedrövad över myndigheternas hantering av Baqers ärende.

– Vi har ju följt det här ärendet under hela resan och vi upplever en blandning av ovisshet och förtvivlan och det här visar att vi har en migrationspolitik där det fungerar mycket dåligt.

Vad har ni gjort från förbundets sida?

– Vi har agerat och gjort flera insatser och det vi har lyckats med är att vi har kunnat peka på hur systemet inte fungerar. En viss humanitet måste det finnas och Baqers fall är förfärligt skött.

Baqer Mosawis chans att komma tillbaka till Sverige, utifrån den nuvarande svenska reglerna, är att ansöka om arbetstillstånd från sitt hemland Afghanistan. Till fäbodförbundets egen tidning berättar Baqers kollega och vän Bertil Pettersson om det sista som Baqer sa innan han lämnade Sverige i höstas:

– Det sista han sa var ”försök se till att Migrationsverket behandlar min ansökan”. Men vi vet inte ens om han lever idag.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Operafesten i Dala-Floda blir av och firar tio år

I Dala-Floda firar operafesten, som inleds på söndag, tio år. En operafest som är unik i sitt slag och samlar gamla, unga, proffs och amatörer. Dalabygden har träffat operans konstnärlige ledare Anna Eklund Tarantino, som brinner för bygden, operan och frågor kring att lyfta personer med olika funktionsvariationer.

Ännu fler campinggäster på Liens camping hittills under sommaren

Pandemin och hemestrande svenskar gör att ännu fler gäster har sökt sig till Liens camping i Riddarhyttan jämfört med förra sommaren.

Bloggen som blev bok avslöjar Karin med krut

Allt började med en blogg 2008. Den handlade om händelser från hennes vardag, till exempel att hon råkade köpa 600 lerkrukor. Nu är Karin Frost från Älvdalen aktuell med boken, med samma titel som hennes smeknamn, Karin Krut.

Under 2000-talet exploderade bloggvärlden, och en av dem som startade en blogg var Karin Frost. Även om hon då aldrig kunde drömma om att den 13 år senare skulle bli hennes första bok.

– Jag har ju lite prestationsmentalitet och tycker att om man ska göra något så ska man vara bäst på det. Men jag lovade mig själv när jag började blogga 2008 att det bara skulle vara roligt och bara skriva när livet var roligt. Så ibland kunde det gå flera månader mellan inläggen, och plötsligt blev det ketchupeffekten, berättar Karin.

Enligt Karins före detta man Lasse, som är en av karaktärerna i boken, har Karin bokstavskombinationen ”Från A till Ö”, och när hon delar med sig av deras vardag så blir det många skratt. Och vardagen handlar om livet med Lasse och två barn och deras tid i lägenheten i Linköping och torpet som de renoverade.

– Det kunde faktiskt hända vad som helst, att jag till exempel köpte 600 lerkrukor som jag kom hem med. Då trodde Lasse att jag hade tappat det, och jag vet inte riktigt vad som hände men tyckte att de var fina, skrattar Karin.

Älvdalen är hemma för Karin. Foto: Hannah Risander

Fick stå ut med mycket

Andra exempel är när Karin hade skapat skum belysning i hallen och familjen fick klättra in i lägenheten eller när barnen kommit hem och frågat om middag och Karin målade om alla köksstolar på matbordet.

– Mina stackars barn har fått stå ut med mycket, men nu tycker både de och Lasse att det är roligt att det livet har blivit en bok, säger Karin.

Även om det inte är någon inredningsbok, så kan man inte undgå att inredning är en av Karins passioner och vi får följa med på renoveringsresor.

– Min farfar var byggnadssnickare och när han blev pensionär så blev han finsnickare och hade en snickarbod, och där höll jag alltid till. Jag körde bandsågen fast jag inte fick, eftersom den gick fortast. Och sedan har jag alltid hållit på med inredning.

Karin tyckte att det vore synd om hennes texter skulle ligga i rymden utan att någon läste dem, så hon satte ihop dem till ett manus och skickade in dem till ett förlag – och de nappade.

Duktig på att fotografera

Och det är inte bara hennes texter som fick följa med till boken, utan även bilderna, Karin är en duktig hobbyfotograf.

– Boken är uppbyggd som bloggen, även om det inte är viktigt att följa datumen. Som små kåserier och bilder om vår vardag, även en del fula bilder. En lättläst bok som man kan läsa om man vill skratta en stund.

Även om Karin kunde hämta materialet till boken från sin blogg så ligger det mycket jobb bakom.

– Att sätta ihop gamla inlägg var ett riktigt hästjobb. När sedan förlaget hade sagt ja så var jag tvungen att välja ut texter, läsa och korrekturskriva. Min första reaktion när jag läste var ”Herregud att Lasse stod ut i nästan tjugo år, hoppas han inte fått men för livet.” Men Lasse var fantastiskt, ett lugn i stormen.

– När jag renskrev allt för mig själv så läste jag texterna högt och blev ganska trött på min egen röst, men det blev bra till slut. Jag är glad om läsarna tycker att det är roligt och att jag kan roa folk en stund, säger Karin och ler.

Karin har sina rötter i Älvdalen, men när det inte fanns några jobb på 60-talet flyttade familjen och Karin föddes i Örebro och växte upp i Märsta. När hon skulle börja sjätte klass flyttade familjen tillbaka till Älvdalen.

– Det är en lite jobbig ålder att flytta i och man blir inflyttad väldigt länge. Men Älvdalen har alltid varit hemma för mig, och även om jag bott i Linköping länge nu så är jag inte helt främmade för att flytta tillbaka när jag blir pensionär, avslutar Karin.

Han är nye smeden, mitt i turistvimlet i Sundborn

Å-smedjan i Sundborn har fått en ny smed. 27-årige Viktor Fallsdalen från Ludvika har sedan sju veckor tillbaka bedrivit verksamhet

Folkets Park i Hedemora har förberett för danskvällar i höst

Aktiviteter under pandemin har blivit annorlunda. Vissa har fått en nytändning medan andra mer eller mindre gått i träda. Dans är ett exempel på det sistnämnda.