Baqer Mosawi kan tvingas att slakta sin besättning av unika svenska lantraser om han måste lämna landet. Foto: Victoria Törnqvist
Kollegan Bertil Johansson och styrelseledamoten Victoria Törnqvist för Förbundet Svensk Fäbodkultur och Utmarksbruk.
Baqer Mosawi driver eget företag sedan 2016. Foto: Victoria Törnqvist

Utvisning hotar landets yngsta fäbodbrukare

22-årige Baqer Mosawi är Sveriges yngste fäbodbrukare. Sedan år 2016 driver han ett jordbruksföretag vid Präst­bodarnas fäbod, vid Dådran i Rättviks finnmark. Han försörjer sig på sin verksamhet, men nu hotas han av utvisning.

Under flyktingvågen 2015 var den unge Baqer Mosawi en av dem som kom till Sverige. Han hamnade på flyktingförläggningen i Trängslet med omkring 800 andra personer. Baqer trivdes inte på flyktingförläggningen och såg därför till att snabbt skaffa sig en praktikplats för att komma därifrån. Hemma i Afghanistan hade han varit vallpojke och därför föll det sig naturligt att han fick praktik hos en bonde.

– Baqer har verkligen talang när det kommer till att sköta djuren. En riktig naturbegåvning, kommenterar kollegan Bertil Johansson.

När bonden som Baqer gjorde praktik hos sedan skulle gå i pension startade han ett eget företag och köpte djuren av bonden. Sedan dess har han drivit eget. Baqer tillverkar smör, ost och messmör som han säljer till lokalbefolkningen. Han och två kollegor, varav den ena är Bertil Johansson, har sin sommarvistelse på Prästbodarnas fäbod.

– Jag har 35 kor, får och getter. Alla djuren har namn och jag trivs verkligen med djuren, berättar Baqer Mosawi.

Ansökan om arbetstillstånd

Baqer Mosawi har hamnat i en besvärlig situation. När hans asylansökan nekades ansökte han om att få göra ett så kallat spårbyte.

Han ändrade sin ansökan till att i stället ansöka om ett arbetstillstånd. För att få ett arbetstillstånd som företagare måste denne kunna uppvisa att den har försörjning för minst två år framåt. Det kan Baqer visa genom det femåriga stöd som han fått från Jordbruksverkets EU-stöd till unga jordbrukare. Av dessa fem år är två år kvar.

Så långt såg allt ljust ut för Baqer. Men det visades sig då att han som egenföretagare måste söka om arbetstillstånd från ett annat land. Detta skiljer sig markant från om han i stället hade varit anställd. Som anställd hade han enbart behövt visa upp att han haft anställning under minst fyra månader och ansökan hade fått lämnas in i Sverige.

Handläggningstid minst ett år

Just att ansökan får lämnas in i Sverige är avgörande för att Baqer ska kunna fortsätta sitt företag. Att handlägga ansökan om arbetstillstånd beräknas ta minst ett år och skulle kunna bli ända upp till 16 månader. Det innebär att Baqer skulle tvingas lämna sina djur under minst ett års tid.

– I och med att han skulle få lov att vara borta i minst ett år skulle han kanske få lov att slakta djuren och då hotas en unik svensk lantsrasbesättning, berättar Victoria Törnqvist som representerar Styrelsen för Förbundet Svensk Fäbodkultur och Utmarksbruk (FSF).

FSF har tidigare gjort en skrivelse till Migrationsverket där de framhåller att det inte heller är vem som helst som skulle kunna gå in och på kort tid ta sig an att sköta djuren. Detta då det småskaliga jordbruket bedrivs med delvis ålderdomliga metoder så som fäbodvistelsen och förädling av mjölkprodukter över öppen eld. För att klara av att ta över driften krävs en längre praktik. Baqer har försökt att hitta någon utan att lyckas.

– Att börja om från grunden med nya djur är inte heller lätt då det behövs erfarna fäboddjur som hittar stigarna, kommer hem till mjölkning och i viss mån kan försvara sig mot rovdjur. Den ko som leder de andra djuren idag är hela 16 år, berättar Victoria.

Fäbodförbund agerar

FSF:s styrelse har bestämt sig för att skicka in en skrivelse till Migrationskommittén som består av politiker som har som uppdrag att utreda den framtida svenska migrationspolitiken.

– Det jag skulle vilja ha svara på är hur de tänker kring småföretagande på landsbygden? Det verkar som att de har glömt bort dem när de har utformat reglerna, avslutar Bertil Johansson.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Rebecca Viklund som är platschef på gymmet i Skinnskatteberg. Foto: First Class Gym
Gymmet i Skinnskatteberg har 400 medlemmar. Foto: First Class Gym
I vintras öppnade det nya gymmet. Foto: First Class Gym

Ovanlig succé för gymkedjan

När Skinnskatteberg fick sin första ”riktiga” gymanläggning i vintras hände något som fick gymkedjan att verkligen höja på ögonbrynen. Och den oväntade utvecklingen har bara fortsatt.

Mitt under brinnande pandemi bestämde sig gymkedjan First Class Gym för att satsa på en gymanläggning i Skinnskatteberg. Det var alldeles i början av året när restriktionerna var tuffa och då många andra gym runt om i landet blev allt tommare på besökare i rädsla för smittspridning.

Men i Skinnskatteberg blev det annorlunda. Redan de första dagarna fick det nya gymmet 200 medlemmar och i dagsläget är siffran uppe i 400 – i en kommun med 4300 invånare.

Anlitar personlig tränare

Och vad som är särskilt ovanligt just för gymmet i Skinnskatteberg är att närmare 40 procent av medlemmarna tränar med personlig tränare.

– Det är magiskt faktiskt. När det gäller våra andra anläggningar i gymkedjan så ligger det på omkring åtta procent av medlemmarna som tränar med personlig tränare, säger Rebecca Viklund som är platschef på gymmet i Skinnskatteberg.

Vad kan det här bero på?

– Det beror på att människor här inte har haft möjligheten till att få hjälp med träning. Och när man inte kan, så då tar man hjälp.

Rebecca Viklund fortsätter att prata om hur viktigt det är att träna av hälsoskäl, och att det behovet är stort i just Skinnskattebergs kommun.

– Det finns så många parametrar som visar på att Skinnsbergsborna inte är så hälsosamma, om man säger så. Och nu har många fått upp ögonen för att börja träna. Och det är människor som säger att de aldrig någonsin tidigare skulle kunna komma på tanken att börja träna på ett gym.

– De är här flera dagar i veckan. Det är så hälfigt att se. Och vi har vissa veckor haft lika många eller fler aktiva besökare på anläggningen här jämfört med den i Fagersta där vi har 1000 medlemmar.

”Ändå smittsäkert”

Men frågan är hur smittsäkert det har varit med gott om besökare på gymanläggningen med tanke på smittspridningen och pandemins andra och tredje våg i vintras och i våras.

– Det finns studier som visar att det inte är på gymmet som smittan sprids. Men vi har varit noggranna med att göra det vi har kunnat för att undvika nära kontakt, att sprita av ytorna och sen har vi ju som en regel att man inte går till oss om man har minsta symptom. Dessutom har vi stora öppna ytor.

Alltmer rörelse

Det har hänt mycket positivt den senaste tiden i Skinnskatteberg när det gäller träningsmöjligheter, idrott och friskvård. Så sent som i somras öppnade två nya padelbanor utanför Systemairhallen där det har varit stor beläggning. Och intresset för innebandy har blivit extra stort, sedan kommunens innebandylag Knäppmora AIK meddelade att de har fått ihop både ett nytt damlag och ett nytt tjejlag i klubben.

– Ja det här är så viktigt och bra och det är toppen att kommunen också vill satsa lite extra på det här med friskvård. Och det vi ser nu är häftigt och att vi får vara en del av det, avslutar Rebecca Viklund.

Stort intresse för lördagens marknad i Högbo

Nu börjar evenemangen så smått rulla igång igen i Gästrikland. Veteranbilsmarknaden på Högbo Bruk går av stapeln på lördag till mångas glädje.

Åtgärder krävs för de långtidsarbetslösa i Dalarna

Nästan hälften av alla arbetslösa i Dalarna har varit utan jobb de senaste 12 månaderna. I länet finns idag 4000 långtidsarbetslösa – samtidigt som antalet pensionsavgångar bara växer och arbetskraftsbrist hotar i länet.

Efter 30 år i Vansbro kommun – nu väntar Lailas drömjobb

Efter 30 år som anställd i Vansbro kommun byter Laila Eriksson arbetsgivare för att fortsätta arbeta med demensvård, dock ur ett annat perspektiv. – Det finns mycket mer att göra på det här området, säger hon.

Vansbro i topp när företags- klimatet rankades i Sverige

Vansbro kommun fortsätter att vara framgångsrik i rankingen av företagsklimatet i den undersökning som Svenskt Näringsliv gör varje år. – I Vansbro är arbetet med näringslivsfrågorna handling, säger Henrik Navjord, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.