Utvisning hotar landets yngsta fäbodbrukare

Under flyktingvågen 2015 var den unge Baqer Mosawi en av dem som kom till Sverige. Han hamnade på flyktingförläggningen i Trängslet med omkring 800 andra personer. Baqer trivdes inte på flyktingförläggningen och såg därför till att snabbt skaffa sig en praktikplats för att komma därifrån. Hemma i Afghanistan hade han varit vallpojke och därför föll det sig naturligt att han fick praktik hos en bonde.

– Baqer har verkligen talang när det kommer till att sköta djuren. En riktig naturbegåvning, kommenterar kollegan Bertil Johansson.

När bonden som Baqer gjorde praktik hos sedan skulle gå i pension startade han ett eget företag och köpte djuren av bonden. Sedan dess har han drivit eget. Baqer tillverkar smör, ost och messmör som han säljer till lokalbefolkningen. Han och två kollegor, varav den ena är Bertil Johansson, har sin sommarvistelse på Prästbodarnas fäbod.

– Jag har 35 kor, får och getter. Alla djuren har namn och jag trivs verkligen med djuren, berättar Baqer Mosawi.

Ansökan om arbetstillstånd

Baqer Mosawi har hamnat i en besvärlig situation. När hans asylansökan nekades ansökte han om att få göra ett så kallat spårbyte.

Han ändrade sin ansökan till att i stället ansöka om ett arbetstillstånd. För att få ett arbetstillstånd som företagare måste denne kunna uppvisa att den har försörjning för minst två år framåt. Det kan Baqer visa genom det femåriga stöd som han fått från Jordbruksverkets EU-stöd till unga jordbrukare. Av dessa fem år är två år kvar.

Så långt såg allt ljust ut för Baqer. Men det visades sig då att han som egenföretagare måste söka om arbetstillstånd från ett annat land. Detta skiljer sig markant från om han i stället hade varit anställd. Som anställd hade han enbart behövt visa upp att han haft anställning under minst fyra månader och ansökan hade fått lämnas in i Sverige.

Handläggningstid minst ett år

Just att ansökan får lämnas in i Sverige är avgörande för att Baqer ska kunna fortsätta sitt företag. Att handlägga ansökan om arbetstillstånd beräknas ta minst ett år och skulle kunna bli ända upp till 16 månader. Det innebär att Baqer skulle tvingas lämna sina djur under minst ett års tid.

– I och med att han skulle få lov att vara borta i minst ett år skulle han kanske få lov att slakta djuren och då hotas en unik svensk lantsrasbesättning, berättar Victoria Törnqvist som representerar Styrelsen för Förbundet Svensk Fäbodkultur och Utmarksbruk (FSF).

FSF har tidigare gjort en skrivelse till Migrationsverket där de framhåller att det inte heller är vem som helst som skulle kunna gå in och på kort tid ta sig an att sköta djuren. Detta då det småskaliga jordbruket bedrivs med delvis ålderdomliga metoder så som fäbodvistelsen och förädling av mjölkprodukter över öppen eld. För att klara av att ta över driften krävs en längre praktik. Baqer har försökt att hitta någon utan att lyckas.

– Att börja om från grunden med nya djur är inte heller lätt då det behövs erfarna fäboddjur som hittar stigarna, kommer hem till mjölkning och i viss mån kan försvara sig mot rovdjur. Den ko som leder de andra djuren idag är hela 16 år, berättar Victoria.

Fäbodförbund agerar

FSF:s styrelse har bestämt sig för att skicka in en skrivelse till Migrationskommittén som består av politiker som har som uppdrag att utreda den framtida svenska migrationspolitiken.

– Det jag skulle vilja ha svara på är hur de tänker kring småföretagande på landsbygden? Det verkar som att de har glömt bort dem när de har utformat reglerna, avslutar Bertil Johansson.