Flera veckor med torka, runt 25 grader varmt och blåsigt. Ett mardrömsscenario för räddningstjänsten och därför viktigt att upptäcka uppflammande bränder i skog och mark så tidigt som möjligt. Alla har den torra sommaren 2018 med många svåra skogsbränder i minnet. I den situationen har skogsbrandbevakning med flyg en viktig uppgift.
Lästips:
Det är ett jobb som många av Sveriges flygklubbar gör på uppdrag av Länsstyrelsen enligt riktlinjer från MSB, Myndigheten för skydd och beredskap.
En av dem är Borlänge flygklubb med klubbhus och flygplan på en del av Dala airport. Där träffar Dalabygden två av medlemmarna som gör jobbet. Garry Danielsson, pilot och Alexander Puur som är spanare den här veckan.
– Vi delar ansvaret för brandflyget i sydöstra Dalarna med klubbarna i Avesta och Ludvika, berättar Garry, och turas om med att ha jour var tredje vecka. Men däremellan hjälper vi också Gävle för de har ont om plan och piloter.
Garry och Alexander har just landat för en fikapaus och för att tanka planet efter att ha gjort dagens första runda tidig eftermiddag.
– Det är Länsstyrelsen som avgör hur många gånger per dag flygbevakningen ska utföras, berättar Alexander. Just nu är det två gånger.
Enligt MSB:s riktlinjer ska flygningarna huvudsakligen förläggas till eftermiddagarna. Då är det lägre luftfuktighet och större risk för brand.
Svårt att sluta flyga
Medan Alexander fyller bensin i planet, en Cessna 172, berättar Garry varför han började flyga.
– Det var i början av 80-talet. Jag var här på Dala airport med min labrador på en hunddressyrkurs. Då såg jag hur de var uppe med motorseglaren och jag tänkte: fasen det där är något för mig. Så jag anmälde mig och sedan har det bara rullat på. Nu är det svårt att sluta så jag flyger så länge läkarna ger mig klartecken.
Årets flygbevakning började efter 1 maj för Borlänges del, men det är vädret som avgör om det behövs brandflyg.
– Räddningstjänsten avgör från dag till dag om vi ska upp och flyga. En del år när det inte är så torrt blir det i stort sett ingenting.
En dag med brandflyg ringer Garry upp SOS tidigt på morgonen.
– Då vet de att vi är ute och flyger om det händer något och de behöver vår hjälp. Sedan kollar vi också med dem om det finns några kända bränder eller miljöbränningar som genomförs.
Alltid en spanare med i planet
Om man upptäcker en brand under sin flygrunda anropar man först SOS.
– Vi talar om var den är, vi har koordinaterna i rakeltelefonen, och de ger oss klartecken för att flyga dit och kontrollera den närmare. Ibland ville de också att vi som har fågelperspektiv över skogen ger en vägvisning och undersöker om det finns någon vattentäkt i närheten.
Enligt MSB ska det alltid finnas med en spanare på brandflygningarna. Alexander, som annars flyger både motorflygplan och ultralätt flygplan, har den rollen idag.
– Jag har haft mitt flygintresse sedan jag var liten. Därför är det bra om jag kan kombinera det med att göra nytta för brandflyget. Jag har tagit semester från jobbet för att vara med den här veckan, berättar han.
Ger viktiga flygtimmar
Både Alexander och Gerry medger att det också är bra för dem privat med brandflyget genom att de får flygtimmar som de inte behöver betala själva.
– Att ha en halvtaskig pension och betala över två tusen kronor i timmen för att flyga Cessna det går inte ihop, säger Garry.
Efter fikarasten är det dags för eftermiddagens andra runda och Dalabygdens reporter följer med som passagerare i baksätet. Efter kontakt med både SOS och flygledare i tornet på Dala airport taxar Garry ut på startbanan och lyfter.
Alexander visar på sin karta den rutt vi ska flyga i sydöstra Dalarna.
– Slingan är noga fastställd med brytpunkter, där vi ändrar riktning. Det är åtta punkter från Finnbacka, nära Amungen, i norr till Fredriksberg, Nyhammar och Björsjö i söder.
Vi flyger på cirka 1200 meters höjd och med en fart lite under 200 km/timmen.
Luriga bergtäkter
Alexander tittar runt hela tiden för att se om det finns något som kan indikera att det brinner.
– Det gäller att lära sig vad som kan ryka så att det ser ut som brandrök. Timmerbilar som kör på torra skogsvägar kan damma ordentligt så att man bli lurad.
Från luften ser vi på avstånd bergtäkter där det stiger damm som man skulle kunna ta för en brand och i Stora Skedvi en bonde som drar upp ett dammoln när han kör på åkern.
– De är luriga, förklarar Alexander, men riktiga bränder har oftast en mer distinkt grå rökpelare.
Vi landar lättade efter 2 1/2 timme och cirka 50 mil i luften utan att ha upptäckt någon brand.
– Nu känner man sig ganska mosig efter två rundor, medger Alexander. Men imorgon är vi uppe och alerta igen.
Relaterade artiklar:
TT-festivalen början till något större? (2023-06-24)Nya planer för Åsens badpärla (2023-06-21)
Mr Midsommar är redo för årets firande: En kick som räcker året ut (2023-06-19)
Nu öppnar Sveriges första besökspark för vindkraft (2023-06-16)
Byarna får servicepunkter – satsning på bättre service på landsbygden (2023-06-15)