Bland barn har fem till sju procent ADHD och hos vuxna är det ungefär hälften så stor andel med diagnosen. Det har blivit vanligare att människor får diagnos, kanske beroende på hur samhället ser ut, kanske beroende på att vi är bättre på att sätta diagnosen. Kanske beroende på att vi är sämre människor. Det blir vanligare i alla fall.
Både arbetsgivarna och skolan får utmaningar på grund av detta. Anpassningar behöver göras och man behöver hitta andra sätt att lösa saker som inte är särskilt problematiskt för neurotypiska människor.
Det här är positivt i den bemärkelsen att vi också blir bättre på att upptäcka individer och deras variationer. Det är befängt att tro att alla människor ska fungera på samma sätt, och kanske kan NPF-diagnoserna påminna oss om att om vi vill hitta fram till människors bättre sidor behöver vi ha en strategi som är lämplig för just den individen. Det är strålande för då kan vi också få del av mer kompetens som finns i samhället. Dessutom kan många fler människor bli inkluderade i sammanhanget och vi får mindre psykisk ohälsa helt enkelt.
Baksidan av diagnoserna går dock inte att bara vifta bort. Det är många som ser sina psykologskrivna papper som den ultimata sanningen. Bland tester och analyser hittar man en bild av sig själv som inte bara tas emot utan motargument, utan också ses som något som är oföränderligt.
En diagnos är en beskrivning av förmågan hos en individ i en viss stund i livet. Den här stunden påverkas sedan av olika faktorer, och olika miljöer kan sen förbättra eller försämra symptomen för diagnosen. Det är allmänt känt. Det är också därför som symptomen ska finnas i minst två miljöer för att det ska gå att sätta diagnos.
Men många har redan i tidiga tonåren kommit fram till vad de inte kan, och på vilket sätt som världen måste vara anpassad för att de ska fungera. Det blir sanningar som sätter sig djupt, och som är väldigt svåra att förändra.
“Jag kan inte sitta i ett samtal utan att klicka på mobilen” är inte den mest lovande affirmationen att ständigt kasta ur sig och bli accepterad för. Ser vi ADHD och andra NPF-diagnoser som oföränderliga tillstånd kommer många människor att bli långt mer begränsade i sina liv än de skulle behöva vara.
Tron kan försätta berg, även om man har ADHD.
Relaterade artiklar:
Vem bör ha rätt att få läkemedlet Ozempic i dessa tider? (2023-05-11)Ny utredning ännu ett hot mot landsbygden (2023-05-04)
Höj blicken om NPF-diagnoser: Så bör det fungera (2023-04-27)
Varning: Se upp för den statliga byråkratin (2023-04-06)
I varenda led måste idrotten nu förändras – höj nivån avsevärt! (2023-03-29)
Grattis Vansbro till demokratibeslutet – så här kan ni ta nästa steg (2023-03-23)
En kamp bakom könskorrigering helt i det tysta (2023-03-15)