Skiter det sig så löser du det

Har du sett tv-programmet Kompani Svan?

Som vanligt är jag ganska sen på bollen. Programmet sändes i höstas men jag såg det nyligen online. I ett av avsnitten fick jag min sista pusselbit till veckans krönika, nämligen ordet på det jag funderat mycket på.

I programmet ska ett antal svenska kändisar utmana sig utanför sin komfortzon genom en variant av militärutbildning. De utsätts för tuffa fysiska och mentala utmaningar, varav en kallas för Kompani Svans prov i självtillit.

Testet gick ut på att hoppa från en sju meter hög avsats ner i ett kalkbrott med 8-grader kallt vatten. Innan hoppet skulle deltagarna memorera en förfrågan som löd:

“Major Svan, rekryt (nummer) anhåller om att få göra Kompani Svans prov i självtillit.”

Självtillit. Där var det. Ordet slog an hos mig och jag fann min sista pusselbit. För just självtillit är något jag funderat mycket på men saknat ord för.

Om jag ska vara ärlig så tvivlar jag ofta på min egen förmåga och känner att jag brister i färdighet och kunskap. Vissa dagar går jag under, andra tar jag mig igenom. Livet är fyllt av utmaningar och det som tycks vara ett litet hinder för en person kan kännas oöverkomligt för en annan.

Det märktes även i tv-programmet. Vissa rekryter vände snabbt om och avbröt provet. Andra tvekade länge men tog klivet ut och vissa slängde sig ut utan minsta tvivel. De rekryter som avbröt fick en andra chans, varav en rekryt fick hoppa från en lägre avsats och därför klarade av att genomföra provet. Glädjen var total.

Jag har kanske ett lite löjligt men förvånansvärt hjälpsamt mantra som jag intalar mig när jag brister i självförtroende, nämligen:

“Skiter det sig, så löser jag det också.”

Om jag ska ta ett exempel där jag ofta tvivlar på min egen förmåga så är det under mitt byggprojekt av en campervan. Jag har under tre år byggt på min dröm-husbil. Att bygga om en skåpbil till husbil kan onekligen se enkelt ut när man kollar på 15 minuters långa videos online, men verkligheten är inte riktigt lika smidig.

Att sätta borrmaskinen mot skåpbilens plåt, eller skruva upp dyra paneler på de välvda väggarna är faktiskt mer skrämmande än man kan tro. Och varje gång jag tar mig an ett nytt byggprojekt kommer tvivlet krypande.

Men så här tre år in på denna byggresa har något förändrats. Jag har lärt mig en ovärderlig läxa. Jag kan inte låta bli att bygga trots rädslan för att misslyckas. Då skulle det med säkerhet inte bli någon husbil.

Istället tänker jag att om mitt ingrepp på husbilen skiter sig, så vet jag att jag kan fixa det på ett eller annat sätt. Och räcker inte jag till så finns det hjälp att få.

Det var först när jag hörde rekryterna ropa till Gunde Svan på andra sidan kalkbrottet, som jag förstod vad mitt mantra handlar om. Fast istället för att ropa till Gunde Svan ropar jag till min egen inre major, och tar sedan klivet. Genom att övervinna den skrämmande höjden, det kalla vattnet och det läskiga byggprojektet får vi något ovärderligt – en växande självtillit. Så kom ihåg:

“Skiter det sig, så löser du det också.”