I min ledare för två veckor sedan förde jag en diskussion om vad man skulle kunna göra om vi som bor och verkar norr om Mälardalen fick en mindre andel (åtminstone till att börja med) av snabbtågsbudgeten för södra Sverige på 295 miljarder. Sannolikt blir den summan dubbelt så stor om och när bygget blir klart.
Syftet med ”våra miljarder” skulle vara att göra en rad olika men nödvändiga, möjliga och hållbara investeringar för att utveckla i första hand inlandsregionerna utanför storstäderna i de delar av landet som nästan alltid glöms bort i de statliga budgetarna.
Bland förslagen i förra ledaren fanns stora satsningar på Inlandsbanan och E45, Atlantbanan genom Gävleborgs och Jämtlands län till Trondheim, områdets högskolor och universitet, byggande av moderna bostäder i samtliga 107 kommuner och en hel del annat. Det finns många argument för sådana satsningar även om vi bortser från att Sverige alltid måste bygga på en konkret regional rättvisa.
Jag tänker på argument som att fler mänskor inte minst tack vare coronan upptäckt landsbygdens otaliga fördelar, det starkt ökade intresset att ha direkt överblick över produktionen av livsmedel och att odla själv, att minska sina kostnader för boendet och dra nytta av närheten till en varierande och välbehållen naturmiljö, möjligheter att oftare få vistas i skilda fjällmiljöer, att bredbandsutbyggnaden gjort det möjligt att ha vilka yrken som helst utanför storstan o.s.v.
Många av oss har i förtvivlan över tidigare orättvisor kring den regionala fördelningen av våra gemensamma resurser mest skildrat landsbygden och glesa miljöer som problembygder. Nu måste vi ändra på våra budskap och visa upp alla möjligheter och kvaliteter för alla som vill byta ut stressande tätortsmiljöer mot de boende- och verksamhetsmiljöer vi har runt knuten.
För att vi själva skall kunna bidra till en bestående förändring måste vi visa upp våra bästa exempel på högklassig vardagsservice, bra skolor, unika och framgångsrika företag, ideellt lokalt samarbete och vår breda och attraktiva kultur. Kan vi dessutom samarbeta med grannarna i Norge och Finland, få kommunerna på båda sidor att investera tillsammans och själva delta i framtidsarbetet får vi en bra början!