Siffror och känslor. Det är två av de viktigaste ingredienserna generellt inom idrottens värld. Och de 33:e olympiska sommarspelen var definitivt inte något undantag.
Om vi tar siffrorna först, för de där nuffrorna finns det som bekant gott om inom idrotten, så kan vi säga att det blev tolv svenska medaljer.
Att det tog en minut, femton sekunder och åttiosju hundradelar för Sarah Sjöström att simma hem gulden på både 50 och 100 meter frisim; att aktiva från 86 olika nationer kunde lämna Paris med medalj och att en kallsup dessvärre räckte för att triathleterna skulle komma att insjukna efter simmandet i Seine.
Men siffror i all ära, det är känslorna som skapar de mest bestående minnena från OS. Och det var ett par idrottare med dalakoppling som bjussade på några av spelens absolut häftigaste ögonblick (för här får man väl tillåtelse att dra på sig sina allra mest dalapatriotiska glasögon).
Ett av dessa gyllene moment skapades av fenomenet Armand ”Mondo” Duplantis.
Stavhopparen med rötterna i Avesta var ju dunderfavorit inför OS, och han infriade detta genom att först hoppa hem det väntade guldet.
Men han nöjde sig inte med det. Som ende kvarvarande tävlande på stadion fick han 70 000 åskådare att stanna och senare även vråla, sedan ”Mondo” höjt sitt eget världsrekord med ytterligare en centimeter.
I ”mitt OS” toppas bara Duplantis flygtur bara av ett enda ögonblick. Och det skapades i den pingishage där de svenska herrarna pingpongat sig tillbaka till J-O Waldners och Jörgen Perssons nivåer. Detta först genom Truls Möregårdhs överraskande singelsilver.
Ett par dagar senare i lagtävlingen där underläge med 0–2 i semifinalen mot Japan vändes till 3–2. Hjälte i sista matchen blev Skräddarbackens egen Anton Källberg som även han vände ett till synes hopplöst underläge mot världsstjärnan Tomokazu Harimoto.
Den segern var onekligen guld värd, även om det stannade vid just silver sedan ”omöjliga” Kina blev för svårt i finalen.
En annan dalahjälte vann guldmedaljen redan i Rio de Janeiro 2016. Nu, åtta år senare, fick Jenny Rissveds på nytt ta klivet upp på den olympiska pallen, detta som bronsmedaljör.
Noterar ju även hur exakt friidrotten är. Eller siktar på att vara exakt. Det är hundradelar och det är centimetrar. Men det gäller uppenbarligen inte kulstötning och diskus. Där handlar det snarare om två funktionärers gissningslek om var kulan eller diskusen eventuellt kan ha landat.
Den 6 februari 2026 inleds nästa OS. Då är det vinteridrotter på programmet. Och italienska Milano och Cortina står som värd.
Allt talar för att det kommer att bli lika mycket siffror och känslor även den gången. Och låt oss hoppas att dalaidrottare kommer att stå i såväl prestationsmässigt som känslomässigt fokus även då.