Termen hemmasittare är inte särskilt trevlig, men det är väl med den typen av ord som vi beskriver de elever som är hemma längre perioder och inte vill komma tillbaka till skolan av olika anledningar. ”Vill”, eller ”kan” eller vilket ord det är, spelar väl egentligen ingen roll. De blir kvar hemma i alla fall. Ordet är i alla fall väldigt negativt, som att man inte gör något, utan bara är hemma.
Det finns förstås en rad problem kopplat till att inte gå till skolan. Framför allt handlar det ju oftast om människor som inte mår särskilt bra, och som har en upplevelse av att de inte passar in i den normen som skolsystemet erbjuder. Kanske på grund av undervisningsformen, kanske på grund av vänner eller andra saker som skapar det här utanförskapet.
I Skolverkets nationella kartläggning av skolfrånvaro från relativt nyligen kommer man fram till att skolor är rätt usla på att kartlägga frånvaro generellt, men också att cirka fyra procent av eleverna har fem procent eller mer ogiltig frånvaro. Alla dessa klassas nog inte som hemmasittare, men det ger ändå ett hum om omfattningen.
Problem är som med sjukdomar, det finns diverse symptom som sammantaget bildar en diagnos. Att bara behandla symptomen är sällan lösningen, så det är viktigt att hitta orsaken och angripa problemet därifrån. Då gäller det att man är överens om vad det finns för orsak. Diagnosen heter ”hemmasittande”, men vad är orsaken till den?
Det går att tänka sig att det finns en rad orsaker, och att det skiljer sig extremt mycket mellan olika individer. Kanske är det i vissa fall föräldrar som inte gör sitt jobb, kanske är det i andra fall svåra sociala situationer som ligger bakom, kanske är det i en del fall diagnoser och sjukdomar som skapar den här situationen. Kanske är det också kombinationer av dessa faktorer.
Men i vissa fall är det nog inget ”fel” på människorna, utan på systemet. Då är det kanske ett tecken på att något är rätt. Alla är inte stöpta i samma form. Steve Jobs, Rihanna, Daniel Ek (som grundade Spotify) gick inte heller skolvägen som alla andra. Det finns massor med ytterligare exempel på människor som lyckats väldigt väl utan att ha gjort precis det som förväntats av dem.
Det finns många fördelar med att gå i andras fotspår, men om man gör det kommer man aldrig först. Kom ihåg det.