Det har visat sig i medier globalt att svenska socialtjänsten kidnappar barn. I alla fall muslimska sådana om man ska tro de organisationer som hävdar detta. Ni har säkert tagit del av detta på sista tiden. Det handlar om en misstro mot myndigheter, där socialtjänsten blivit beskylld för att alltså mot föräldrars vilja omhänderta barn och sen aldrig lämna tillbaka dem. Enligt myndigheten för psykologiskt försvar handlar det om en organiserad påverkanskampanj mot Sverige.
Men det är inte bara muslimska kritiska röster som höjs. Här skapas en plattform och ett utrymme för alla föräldrar som har blivit fråntagna sina barn att göra sin röst hörd, och jag måste säga att det minst sagt är oroväckande det som händer.
För det första blir personer på socialtjänsten utsatta för hot och våld, vilket påvisar den första totalbommen när det gäller att förstå sig på hur det sociala skyddsnätet i Sverige fungerar. Det är visserligen socialsekreteraren som flaggar för ett LVU (Lagen om vård av Unga) som krävs för att omhänderta barn mot föräldrarnas vilja, men det är socialnämnden som tar beslutet om man ens ska ta upp ärendet. Sen är det Förvaltningsrätten som tar beslutet.
Men LVU kommer bara att inträffa om föräldrar inte samarbetar med socialtjänsten, och detta är väldigt viktigt att känna till. För den förälder som i samråd med socialtjänsten kommer fram till en lösning kommer barnet eller den unge att placeras enligt SoL, dvs socialtjänstlagen. Inom ramen för den lagstiftningen är barnet fortfarande i föräldrarnas ansvar, men man har tillfälligt eller en längre period bestämt att barnet ska ha olika insatser eller placeringar för att komma på fötter igen. Det är alltså föräldrarna som antingen varit väldigt motsträviga eller i vissa fall inte gått att ens kommunicera med, som ligger till grunden för ett LVU.
För det andra skapas en misstro mot det svenska sociala skyddsnätet.
Jag håller helt och hållet med om att socialarbetare ska vara under ständig lupp, deras arbete ska alltid förbättras, men detta är ett skyddsnät som har till syfte att hjälpa de utsatta människorna i samhället. Det är dessa människor som får problem om systemet inte fungerar. Så vi måste stå upp för det. Det är vår plikt.