Under februari drabbades Texas av extremväder som slog ut delstatens totala elnät. Miljontals människor blev utan ström och drygt 60 personer miste livet när snö och kyla drog över den annars heta delstaten i södra USA. Händelserna i Texas är en skrämmande påminnelse till politiker, myndigheter och näringsliv om att klimatomställningen behöver accelerera.
För fyra år sedan antog riksdagen ett klimatmål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Ett viktigt steg i det arbetet är energikommissionens mål om att Sverige till år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Men i en ny rapport bedömer nu Energimyndigheten att Sverige inte kommer att nå målet.
Klimatpolitiska rådets årsrapport som släpptes nyligen bekräftar att utsläppsminskningarna går alldeles för långsamt. Om Sverige ska nå klimatmålet behövs en plan för hur investeringar i energieffektiviseringar av byggnadsbeståndet ska finansieras. Det här är något regeringen bör prioritera när man beslutar om hur EU:s återhämtningsfond ska användas i Sverige.
Energieffektivisering av byggnader spelar en nyckelroll i klimatomställningen. I dag står sektorn bostäder och service för 40 procent av Sveriges totala energianvändning, och flerbostadshusen står för 29 procent av uppvärmd area i våra byggnader. Samtidigt blir efterfrågan på el allt större när transport- och industrisektorn ställer om.
Swedisols energieffektiviseringsindex visar att Dalarnas flerbostadshus minskade sin årliga energianvändning med cirka 100 kilowattimmar per lägenhet mellan 2015 och 2019, vilket innebär en minskning med 0,7 procent. Det placerar Dalarna på elfte plats bland landets län. Under samma period minskade lägenheternas energianvändning i hela riket med 4,4 procent. För att nå klimat- och energimålen måste energianvändningen minska betydligt snabbare.
Nyligen lanserade regeringen ett nytt stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus. Men förslaget är tyvärr otillräckligt – om Sverige ska nå klimat- och energimålen måste bostadsminister Märta Stenevi våga gå ännu längre och föreslå gröna lån, klimatomställningsbidrag och ett bonus-malus-system som skapar starka incitament för att energieffektivisera byggnader.