FOTO: UR BROR TEGELS ARKIV
Under åren 1917-1925 arbetade omkring 500 personer från Dalarna vid den svenska Sveagruvan på Spetsbergen. Här har en del av Spetsbergsresenärerna samlats, troligen sommaren 1924.
FOTO: ERIK THORELL
Med utgångspunkt från en kista på Gammelgården, skriver Erik Thorell om månniskor i Hytting på 1700- och 1800-talen.

Tunum 2023 speglar händelser i Borlänge och Stora Tuna

Lagom till juletider kommer nu årets Tunum som är tjockare än vad den varit på flera år. Man kan läsa allt från en berättelse om människor i Hytting i Borlänge på 1700-talet till ungdomar och arkitektur år 2023.

Tunum som är Tunabygdens hembygdsförenings årsskrift har kommit ut varje år sen 1956.
I årets årsskrift grävs det som vanligt i den lokala historien i Borlänge och Stora Tuna. Det betyder flera unika artiklar om äldre tider.
Erik Thorell skriver i Skräddare, målare och mamseller om människor på 1700- och 1800-talen i framför allt Hytting. Allt utifrån en kista som finns i Hembygdsföreninges ägo.
Bo Hansson återkommer med nya upptäckter. I Finne Ryia eller gambel ugn handlar det om ett helt nytt fynd av en kolakoja och möjlig skogsfinsk bosättning i närheten av Silvberg.
Sören Ericson skriver i Gröndalsgården i Hesse om vilka som bott på gården. Här finns anknytningar till kung Sigismunds ståthållare.
Spetsbergen
Per Eklund återkommer med berättelser om Tunafolk som arbetade i Sveagruvan på Spetsbergen 1917-1925. I Idkerbergsbor på Spetsbergen berättas om ett 40-tal personer från Idkerberget och Tuna Hästberg som arbetade i kolgruvan.
Roland Engvall berättar om journalisten Erik Norelius och hans arbete.
Det finns också en rad skildringar om vad som hänt på Gammelgården det senaste året. Om ett arkitekturkollo för ungdomar, om dramatiseringar av Erik Johan Ljungbergs, Helga Ekmans och Engelbrekts liv, om föreläsningar om odling i olika former och om att 45 000 människor besökt Gammelgården under året.
Årets Tunum börjar säljas i samband med julmarknaden på Gammelgården den 10 december.