Harris Mowbray i USA hjälper många, små, hotade språk med att få bland annat blindskrift.

Internationellt samarbete ger punktskrift på älvdalska

Återigen har det älvdalska språket hamnat bland de erkända språken. Detta tack vare 22-årige Harris Mowbray i Washington och den statliga svenska Punktskriftsnämnden.

Om ungefär ett år ska det finnas punktskrift och datorprogram så att älvdalska böcker och texter kan läsas också av blinda och synskadade varhelst i världen de är. Och erfarenheterna från detta projekt kan hjälpa de minoritetsspråk i Sverige som ännu inte har punktskrift, enligt punktskriftsnämnden.
Det är en ganska spännande historia.
Den börjar i Kalifornien där den nu 22-årige och språkintresserade Harris Mowbray för snart tio år sedan fick höra talas om älvdalska eftersom han var intresserad av nordiska språk. Tiden gick och Harris började så småningom intressera sig för Braille-skrift, eller punktskrift som kanske de flesta säger. I dag studerar han internationella relationer och diplomati i USA:s huvudstad Washington. Men intresset av att hjälpa små och hotade språk med punktskrift har han kvar.
– Jag är speciellt intresserad av små och hotade språk och har jobbat med punktskrift för språk i hela världen, bland annat i Kaukasus, Afrika och Polynesien. Jag gjorde ett förslag för karelskan i Ryssland, men den ryska regeringen stoppade det, berättar han.
Erkännande av älvdalskan
Här i Sverige gick det bättre. Den statliga Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) där Punktskriftnämnden ingår var mycket positiva då de fick Harris Mowbrays förslag.
Nämndens sekreterare Björn Westling:
– Punktskriftsanvändare har rätt att tillägna sig litteratur och annat, även om det är på älvdalska, säger Björn som fortsätter:
– Jag har ingenting emot att ni tar detta som ett erkännande av älvdalskan som ett språk, rent språkligt så verkar det ju vara så.
– Vi sätter nu igång ett projekt inom nämnden och vi har givit Fredrik Larsson i uppdrag att jobba med detta.
Färdigt i vår
Någon gång på vårkanten ska arbetet med att göra de nya punktskriftstecken som behövs, för att man ska kunna skriva och läsa älvdalska, vara färdigt.
Då har också dataprogrammen som behövs för att översätta datortext till punktskrift och tvärtom uppdaterats. För att detta ska gå måste älvdalskan, liksom andra språk i världen, ha en ISO-kod, som talar om för datorn vad det är för språk det handlar om. Och en ISO-kod, det fick älvdalskan av organisationen SIL för flera år sedan.
När arbetet med att göra ett punktskriftsalfabet för älvdalska är klart så kommer blinda och synsvaga att kunna få texter som finns i elektronisk form översatta till punktskrift om de har de hjälpmedel som behövs och som regionerna kan ordna fram.
Man ska kunna delta i till exempel den kurs ”Älvdalska bytes mot armhävningar” som sedan ett år går dagligen på facebook. Och man ska kunna skanna in litteratur och texter på älvdalska och läsa eller få den utskriven som punktskrift om man har rätt utrustning.
– Då får älvdalska samma förutsättningar som engelska, svenska och alla andra erkända språk, säger Fredrik Larsson.
Ökar statusen
Förespråkarna för älvdalskan ser detta projekt som ännu ett steg närmare ett formellt erkännande som språk, även av regeringen, som än så länge motarbetar älvdalskan.
I Älvdalen är många glada över denna nyhet som ökar älvdalskans status ännu mer.
Kommundirektör Stefan Linde:
– Helt fantastiskt att även blinda människor nu kan inkluderas.
Peter Egardt (S) och kommunalrådet Kjell Tenn (C) är helt överens om att det är ”helt fantastiskt” att älvdalskan nu ska kunna skrivas och läsas även av blinda människor, var de än befinner sig i världen.
Peter Egardt:
– Allt sånt här ger det älvdalska språket en högre status och att ännu en statlig myndighet behandlar Älvdalskan som ett språk gör att vi kommer ännu ett steg närmare ett erkännande.
Synskadades Riksförbund Annicka Östling, ordförande för SRF Dalarna:
– Det är jätteviktigt. Jätteviktigt! Punktskrift är det som en del blinda har som skriftspråk.
Peter Folkesson, ordförande i föreningen Ulum Dalska (betyder ”Vi ska prata älvdalska”) är självklart också mycket glad för detta projekt.
– Ja, det är väldigt roligt. Extra roligt då många älvdalingar lider av den så kallade Älvdalssjukan, som är en ärftlig sjukdom som förstör den Gula fläcken i ögonen och orsakar blindhet i värsta fall, säger Peter Folkesson.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil