Agneta Gustafsson, sjuksköterska och aktiv i Centrumkyrkan berättade om massajerna, ett stolt folk som lever på Massajslätten i södra Kenya och i grannlandet Tanzania.
– Jag är uppvuxen i Tanzania där mina föräldrar arbetade som missionärer och på 1980-talet fick jag frågan om att arbeta på en mobil klinik bland massajerna, berättade hon.
Och så blev det. Hon arbetade några år som sjuksköterska bland massajerna i södra Kenya och har sedan dess återvänt många gånger.
Väglöst land
Agneta berättade om resor i väglöst land till de olika byarna där man tog emot patienter under ett träd i byn, om vaccinationer av småbarn, om hur man gav råd och delade ut medicin till de som behövde, och om massajerna själva.
Massajerna är nomader och rör sig till områden där boskapen har bete. Boskapen är central i massajernas liv, de får inte heller odla eftersom gräset ska vara till för boskapen.
Fast klinik
Men en hel del har ändrats sedan 1980-talet. Tidigare flyttade man byarna med boskapen, kvinnorna byggde hyddorna av grenar, lera och gödsel, nu finns det hyddor med plåttak och till och med hyddor i tegel. De mobila klinikerna har bytts mot en fast klinik. Och barnen går i skolan.
– När barnen får utbildning förändras samhället, sade Agneta Gustafsson.