Gotland är något mer än en vanlig ö i våra havsmiljöer och vida kustområden. Kanske den mest exklusiva platsen på vår nationella karta. Vi bortser i denna text från öns unika och betydelsefulla historiska roll. Vi fokuserar i stället på Gotlands funktion som permanentmiljö för cirka 60.000 fasta invånare och även som exklusiv boendemiljö och eftertraktat semesterparadis för ännu fler.
Gotlandstrafiken på de stora färjorna är ju ett måste när personer och gods skall forslas fram och tillbaka mellan fastlandet och främst Visby hamn. Flygtrafikens andel av transporterna till ön är försumbar. Nu är färjetrafiken åter aktuell och hårt kritiserad för gällande och planerade taxehöjningar för såväl hushåll som företag. Kostnadsutvecklingen för färjetrafiken hotar att sabotera Gotlands utveckling.
Priserna har ökat med 50 procent mellan 2017 och 2024.
Jag lovade att återkomma till denna problematik när oppositionens budgetalternativ för 2026 kommenterades för några veckor sedan. En särskilt viktig punkt i Centerpartiets budgetmotion var förslaget att väsentligt sänka rese- och frakttaxorna. Samtidigt föreslår man ett extra ö-bidrag för att minska de särskilt höga kostnaderna för den offentliga servicen. Partiet säger att en ordinär resa med båt tur och retur för en vanlig bilburen familj kostar cirka 3 000 kronor. Frågan är om 500 kronor lägre pris enligt Centerpartiet löser kostnadsfrågan?
Om man vill ha en mer grundlig förändring av Gotlandstrafiken till sjöss finns det två eller tre frågor som med fördel kan diskuteras. Kan staten ta över trafiken och förvärva Gotlandsbolaget och samtidigt radikalt sänka taxorna? Behöver gotlänningarna betala mer än de övriga familjer/företag som kör bil/åker kollektivt på fastlandet motsvarande sträcka (fågelavståndet Visby-Nynäshamn 14 mil)? Är det som idag Trafikverket som skall finansiera och besluta om statens bidrag till färjetrafiken?
Om man skall ge Gotland och dess familjer och företag det som öns befolkning önskar som långsiktigt hållbar utvecklingsgaranti skulle staten kunna ta över trafiken och skapa taxor som motsvarar fastlandets kostnadsstruktur för bil- och kollektivresor.
Dagens villkor riskerar att göra gotlänningarna till eviga förlorare.