Hösten har kommit till Borlänge och i mitt bostadsområde förändras en del av tillvaron när kylan börjar smyga sig på. Bänkarna där flera av de äldre boende brukar använda för att tillsammans med grannarna lösa världsproblemen men också ventilera dagsfrågor som är viktiga blir allt glesare. de boende går i stället till samlingslokalen dricker kaffe och umgås.
Möjligheten med att ha nära till andra blir allt viktigare på äldre dar, när de gamla mötesplatserna som arbetsplatsen, fritidssysselsättningsdelarna inte går att utföra längre på grund av ålderskrämpor och annat. Man kanske hr svårt att förflytta sig så då är det perfekt att gå en kortare bit till gemenskapen kanske med rullatorn.
På andra sidan av området ser man att pizzerians uteservering har samma utveckling, gästerna väljer alltmer att sitta inne, besöken blir kortare och ölserveringen mindre. Men visst ibland passar även de äldre att äta på serveringen.
Jag brukar ibland fundera över hur livet blivit och när jag ser hur generationerna passerar utanför mitt fönster. Ofta kommer små grupper av gymnasieungdomar som går i närliggande för att besöka livsmedelsaffären och ofta köpa sig läsk med extra uppiggande ingredienser, läsk som inte fanns på min egen uppväxt, med vi höll oss vakna ändå utan dessa konstgjorda produkter, ibland dyker de upp i sina A-traktorer med samma beslut framför sig lite extra uppiggande att ta till efter lunch.
De äldre i sina bilar lägger extra tid på att hitta en parkering där gångsträckan skall bli så kort som det är möjligt, de köper mer sällan den uppiggande läsken, men jag tror inte att ett inköp av den skulle förlänga letande av nära parkeringsplats.
Ibland får jag möjligheten att se när den närliggande förskolan gör sina utflykter och en rad med små barn i färggranna västar passerar.
Samhällets alla funktioner finns där, Hemtjänstens anställda i sina blå arbetskläder rör sig runt i området och hjälper de äldst.
Vi har alla våra geografiska utgångspunkter när vi analyserar dagen och ser vad som rör sig runt omkring oss, jag har alltid bott i bostadsområden i hus med andra hyresgäster, en länge tid där alla var anställda på samma företag till hyresrätt och nu bostadsrätt, visst kan jag se olikheter nu har jag aldrig bott i småhus men antar också att vardagstänket har sin speciella del där också.
Har det någon betydelse för hur och var man bor när man växer upp, ser våra drömmar om framtiden olika ut, oavsett hur gammal man är. När tankarna kommer om att bilda familj och när det är dags att bilda sin egen framtid. Erfarenheter och bakgrund bär vi ju alla med oss på både gott och ont.
Vad är viktigt för oss i längden vad är den värd presenten livet som vi delgavs av våra föräldrar, hur mycket styrs vi av slumpen och hur mycket styr vi själva när vi tittar på slutprodukten av de steg vi tog under de år vi har bakom oss.
Det är nog bara åldern tänker jag när tankarna far iväg, man kanske skall ta en sån där dryck som ungdomarna tar och hoppa över eftermiddagsluren.