I söndags hölls den sista gudstjänsten i Grängesbergs kyrka. Det var i form av en "avsakralisering” som betyder att den avkristnas inför den försäljning av kyrkan som planerats sedan ett par år. Den här söndagen var kyrkbänkarna fullsatta, vilket har varit ovanligt. Båt Lena Ekman som är kyrkoherde i Gränge-Säfsnäs församling tyckte att det var en sorgens dag.
– Men det blir vanligare inom Svenska kyrkan eftersom vi blir allt färre medlemmar. Jag var med om samma sak för några år sedan när jag var prost i Saxdalens kyrka. Man får lägga ner de kyrkor som inte används för det kostar mycket att ha kyrkan stående uppvärmd.
Kyrkan i Grängesberg invigdes 1974 och ersatte den gamla träkyrkan som stod på gruvmark och riskerade att rasa. Man fick inte flytta den utan den skulle rivas. Istället köptes den av Trunnagården i Orsa som är en kristen kurs- och konferensgård och flyttades dit på 1980-talet.
Nu har den nya kyrkan redan varit stängd i cirka ett och ett halvt år. Den stängdes i samband med att elpriserna rusade och öppnades inte igen efter det.
Ekonomin orsak till försäljningen
Anna-Karin Andersson som är ordförande i kyrkorådet berättar att planerna på att sälja kyrkan har diskuterats i flera år.
– Det känns konstigt att vi ska göra oss av med kyrkan. Det är en plats som betyder mycket för samhället som vi nu tar bort.
Orsaken till försäljningen är helt enkelt ekonomin.
– I grunden är det ett minskande antal medlemmar i församlingen och det ger en ekonomi som blir allt sämre. Då måste vi se över vilka byggnader vi har och vilka vi behöver.
I Grängesberg finns också ett begravningskapell på kyrkogården.
– Vi tänker satsa på det och bygga på den del som innehåller personalutrymmen med bland annat en samlingslokal. Då kommer vi ändå att kunna ha aktiviteter kvar här i Grängesberg.
Driftskostnad en halv miljon per år
Driftskostnaden för kyrkan har varit cirka en halv miljon per år och kyrkorådet såg en försäljning som enda utvägen.
– Vi vill ju använda församlingens pengar till att det ska bli bra verksamhet och då behövs det personal i första hand. Man har ingen glädje av kyrkor och prästgårdar om man inte kan bedriva en verksamhet där.
Anna-Karin vill inte tänka tanken att det inte går att sälja kyrkan.
– Då sitter vi med Svarte Petter. Det blir besvärligt då.
Kommunens detaljplan säger att det ska bedrivas kyrklig verksamhet i fastigheten.
– De som köper den måste ta kontakt med kommunen för att få detaljplanen ändrad. Det är nog inget problem men det kan ju ta lite tid. Nu har vi precis haft kontakt med mäklare så försäljningsprocessen har just startat.
Inventarier från kyrkan kan säljas
Vad som kommer att hända med inventarierna när kyrkan har avkristnats är ännu inte klart.
– En del av dem kan flyttas till kapellet eller Grangärde kyrka men mycket är kulturskyddat och vi ska diskutera med Länsstyrelsen vad vi ska göra. Vissa saker kanske vi kan sälja.
Förutom Grängesbergs kyrka ska församlingen också sälja en lägenhet i Ludvika som fungerat som tjänstebostad, prästgården i Grangärde och en tomt mellan prästgården och kyrkan.
– Tomten är Riksbyggen intresserad av för att bygga ett äldreboende som det finns behov av i Grangärde.
Kyrkan måste anpassa sig till sin tid
Kontraktsprosten Per Henriksson Lerström var också på plats i Grängesberg för att avsakralisera kyrkan. Han tyckte också att det kändes sorgligt.
– Det är ju roligare att inviga saker än att ta dem ur bruk. Men jag tror att kyrkan i ännu högre grad måste fundera över vilka lokaler man ska ha i framtiden. Det gäller både i Sverige och övriga Europa. Man måste anpassa sig till den tid vi lever i. Det viktiga här är att tänka att byggnaden är viktig för många men kyrkan är mer än bara en byggnad. Människorna och verksamheten är viktigast oavsett var den äger rum. Att finnas ute och möta människor på nya sätt är positivt. Det finns alltid en risk att man stänger in sig i den byggnad och verksamhet man har och försöker återuppliva något som inte går – i värsta fall. Därför kan nedläggning av en kyrka vara en nysatsning.
Skogen kan vara vår kyrka
Församlingens diakon Peter Risberg har samma tankegångar.
– Vi får vara kyrka på ett nytt sätt. Det är mötena utanför som är viktiga. Jag tar korset med mig där jag är och kör ner det i myllan där jag står. Det kan vara på en bilfirma eller i skogen. Men trots det är det en sorg att vi måste lämna det här fina praktiska huset.
Den sista gudstjänsten som avslutades med att några av kyrkans inventarier symboliskt bars ut ur rummet
Vill fortsätta hålla gudstjänst
Men det var inte alla som såg något positivt i att lämna kyrkobyggnaden. Efter gudstjänsten reste sig en av besökarna, Carlrune Grip, och ropade:
– Grängesbergarna behöver den här kyrkan! Vi fortsätter att hålla gudstjänst här utan prästerskapet i Grangärde.