I Äppelbo kyrka finns en brudkrona som är omgiven av en gammal sägen. Den har gett upphov till bygdespelet Trollbröllopet som varje år framförs på Lämåsen vid Busjön.
Nästa år är det 90 år sedan spelet, som skrevs av Herbert Grönfall, framfördes första gången och är ett av Sveriges äldsta bygdespel.
Sägnen om bröllopskronan
Sägnen som spelet bygger på har levt vidare under flera generationer. I en uppsats från 1986 skriver äppelbotjejen Maria Jonback:
Trollbröllopet utspelade sig på hösten, en mörk kväll när en sälbukulla var ensam på vallen i Juga Nils stuga. Hon satt och vävde när trollen kom och skulle klä henne till brud åt en trollyngling. Trollen slog sönder vävstolen och bitar av den finns kvar i stugan än idag. Hon knöt sitt strumpeband omkring vallhundens hals och skickade ner den till sin fästman i byn. Han förstod att något var galet och red upp till henne. Det fanns två slags troll, fattiga och rika, de fattiga fick inte komma in i stugan. För att hämnas talade de om för fästmannen att han skulle hugga fast yxan ovanför dörren, för troll kan inte gå genom stål. Bruden var nästan färdigklädd när fästmannen fick upp henne på hästen och de kunde rida därifrån. Trollen kom ut genom skorstenen och sprang efter, men när de kom ut på en åker som var harvad i kors kunde de inte följa efter längre. När fästmannen och kullan kom hem kunde de skåda det vackra som trollen hade klätt henne med. Hon hade bland annat en guldkrona på sig. Den var så stor och tung att man gjorde tre stycken av den, en till Nås, en till Järna och en till Äppelbo.
Herbert Grönfall
– Herbert skrev spelet redan 1932 till ett midsommaspel men skrev om det till 1935 när det framfördes på Lämåsen första gången, berättar Mats Gyllenvåg som är ordförande i Äppelbo teateramatörer. Efter det framfördes det inte varje år men efter en omarbetsning som gjordes 1970 har det spelats årligen utom under pandemiåren.
Herbert Grönfall var målare till yrket.
– Han var en riktig konstnärssjäl som skrev dikter och höll på med revyer. Under många år regisserade han också spelet och spelade bonden Lars Ersson.
Publikrekord
Toppåren, publikmässigt, för Trollbröllopet och andra bygdespel var i början av 1980-talet.
– Då kunde det komma 50 bussar med publik till tre spelkvällar. Publikrekordet var 1800 på en kväll, då var det fullknökat. Numera ligger vi stadigt på en publiksiffra på cirka 2 – 3000 för tre kvällar.
En institution i Äppelbo
Trollbröllopet har varit en institution i Äppelbo, menar Mats.
– När jag gick i skolan i slutet av 70-talet var alla pojkar troll och flickorna var älvor i spelet. Det har förändrats de sista tjugo åren när det har blivit svårare att hitta barn som vill medverka. Men vi håller i det här med att erbjuda elever på grundskolan möjlighet att vara med.
Även djuren som är med i Trollbröllopet är svårare att hitta i närområdet.
– Hästen är från Dala-Järna, getterna från Malung men korna är faktiskt från Äppelbo.
Spelet är trots allt viktigt för byn, hävdar Mats.
– Det engagerar en stor del av byns befolkning. Antalet aktörer är ungefär femtio. Till det kommer ett tjugotal som jobbar bakom scenen och hembygdsföreningen som sköter serveringen. Så totalt är nog drygt hundra personer engagerade en kväll tack vare Trollbröllopet av totalt 700 som bor i Äppelbo.
Årets upplaga av Trollbröllopet spelas 9-10-11 augusti.