Det är en lyrisk svensk mästare Dalabygden pratar med några dagar efter guldet. Ida Martinsson från Älvdalen hade inte en tanke på thaiboxning när hon gick förbi träningslokalen på gatan 2019, idag – svensk mästare.
Lästips:
Hon är precis hemkommen från SM i thaiboxning i Uppsala där hon kammade hem guldet i en klass hon tidigare inte tävlat i, Ida Martinsson från Älvdalen. Men hemma är sedan 2018 Göteborg och det var där hon fick upp ögonen för sporten.
– Jag har bott i Göteborg sedan 2018, men 2019 flyttade jag och en kompis till Hisingen och där fanns det thaiboxning på samma gata som vi bodde på. Jag blev nyfiken och även om det kändes lite läskigt så bestämde jag mig för att testa. Man tränar och tävlar två och två och många gick dit tillsammans med en kompis, men jag gick dit själv. Jag blev otroligt varmt välkomnad från första stund och det spelade ingen roll att vi inte kände varandra så var det en familjär stämning, berättar Ida.
Ida har alltid gillat adrenalinfyllda sporter och har tidigare åkt snowboard, hon gillar när det händer saker och genom thaiboxningen så fick hon upptäcka det på nytt.
– Även om vi slår och sparkar varandra så är det väldigt respektfullt. I D-klassen som är det man börjar med så får man inte slå eller sparka hårt och man får inte sparka mot huvudet, armbåga eller knäa i huvudet, där handlar det mest om att visa upp tekniker och plocka poäng. Då har man också hjälm, magplatta, benskydd, tandskydd och handskar.
I nästa klass, C-klassen är det full kontakt, då plockar man av magplatta, hjälm, handskar, tandskydd och benskydd och då får man slå och sparka hur hårt man vill, men inte knäa eller armbåga i huvudet.
– Det är klart att jag har fått någon blåtira och blåmärken på ben och armar, men det finns dem som brutit revben, näsa, käke och tår, berättar Ida.
När det var dags för SM i Uppsala så klev Ida upp till B-klassen, något hon inte tävlat i tidigare.
– Jag var jättenervös innan, eftersom jag aldrig kört en B-klass innan, då är det fem ronder i två minuter och man får sparka, armbåga och knäa i huvudet. Klart att det är farligt, man ska ha respekt för sin kropp men man har sina coacher med sig som har koll på en och kontrollerar att det går bra annars kastar de in handduken så att man inte blir skadad, berättar Ida.
Inför SM har Ida tränat fem dagar i veckan och dessutom intervaller för att få bra kondition. På grund av att motståndaren drog sig ur så gick Ida direkt till final då det var tre anmälda i hennes viktklass. Vanligtvis är tävlingarna en turnering som avslutas med en final.
– Mina coacher tjatade ett år på att delta, men jag ville känna mig säker på att vinna och det gjorde jag. Det är surrealistiskt att se mitt namn på listan över vinnare, det känns sjukt. Men det hade aldrig gått utan mina coacher, de peppar och lyfter och gör att det blir roligt. Jag känner sådan tacksamhet till klubben, säger Ida.
Idas mål är VM, tidigare gick man som vinnare direkt till VM men nu har reglerna gjorts om.
– Idag handplockar man deltagare till landslaget och det är en ganska ny regel så jag vet inte vad som kommer att hända nu, men det är klart att det hade varit häftigt att få tävla i ett VM. Som svensk mästare så får man köpa SM-bältet och jag väntar nu på att få hem det. Känslan är sjuk på ett sätt, det här är inget jag kunde drömma om när jag började 2019 och bara ville träna, säger Ida.