”En fortsatt snabb utbyggnad av fossilfri elproduktion är central för industrins klimatomställning”, slår regeringen fast i sin klimathandlingsplan. Man konstaterar också att ökad elproduktion är den ”enskilt viktigaste förutsättningen för elektrifieringen” i Sverige. Samtidigt skapar den stor klimatnytta även utanför våra gränser.
Vi instämmer till fullo i behovet av en snabb och kraftig ökning av elproduktionen. Tyvärr lyser den ambitionen med sin frånvaro i regeringens förslag till energipolitiska mål. I stället föreslår man ett mer passivt mål om att möta en förväntad elanvändning, vilket riskerar att drabba både klimatomställningen och företagens konkurrenskraft i både Dalarna och resten av Sverige.
Tidöavtalet slog fast att planeringen bör utgå från ett ”elbehov på minst 300 terawattimmar 2045”. Det nya energipolitiska mål som föreslås är nästan identiskt med den formuleringen: ”Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.”
Samtidigt har regeringen vid flera tillfällen understrukit vikten av en kraftigt ökad elproduktion. Statsminister Ulf Kristersson poängterade i juni 2023 att vi ska ”fördubbla elproduktionen” till 2045 och detta upprepades av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari så sent som den 25 januari i år.
Vi anser att det är av yttersta vikt att det föreslagna långsiktiga planeringsmålet om ökad elanvändning bör ersättas eller kompletteras med ett mål om att kraftigt öka elproduktionen, med ambitiösa delmål till 2030 och 2035.
Sverige har mycket goda förutsättningar att skapa klimatnytta genom att producera fossilfri el. Nätverket Vindkraftens klimatnytta har tidigare bedömt att klimatnyttan av en ökad fossilfri elproduktion som möjliggör elektrifiering av både industriprocesser och transporter uppgår till omkring 600 000 ton för varje ny TWh.
En kraftigt ökad elproduktion är också avgörande för att elkrävande industrier inte ska välja bort Sverige till förmån för länder med större tillgång till relativt billig el. I så fall skulle inte elbehovet att öka i den omfattning som det föreslagna målet indikerar, och vi går miste om den klimatnytta som industrin hade kunnat skapa genom grön teknikutveckling och export.
Energipolitiken bör därför inte passivt utgå ifrån hur vi kan möta en förväntad elanvändning utan i stället inriktas på att snabbt och kraftigt öka vår elproduktion – till nytta för både näringslivet, Dalarna och klimatet.