Kommun efter kommun redovisar negativa siffror i sina delårsrapporter. Orsa kommun skiljer sig däremot från mängden och det rejält.
Orsa har en mycket god ekonomi. Det kan konstateras när delårsrapporten till och med den sista augusti redovisades i slutet av oktober.
Ett ekonomiskt resultat på 24 miljoner i överskott presenterades, vilket är 20 miljoner bättre än budgeterat.
Även prognosen för helåret redovisades. Den visade kommunens ekonomiska resultat på 13 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner över budget. Lägger man till de kommunala bolagen förväntas ett positivt resultat på cirka 26 miljoner.
– Det är glädjande med tanke på ökad inflation och stigande ränor. Det ger oss bra förutsättningar framöver. Orsa har en bra ekonomi i förhållande till många andra, säger Mikael Thalin (C), kommunstyrelsens ordförande.
Mindre marginaler
Förklaringen till det positiva resultatet ligger i att skatter och bidrag har ökat mer än den negativa kostnadsutvecklingen. Den största negativa avvikelsen berör omsorgen samt högre kostnader inom äldreomsorgen.
– Blickar vi framåt kommer det att bli betydligt mindre marginaler i den totala kommunala ekonomin, säger Mikael Thalin.
Orsa har ett antal stora investeringsprojekt på gång de närmaste åren.
– Vägar, el med mera till ett bostadsområde i södra Orsa och en bro som måste renoveras för cirka 20 miljoner.
– Vi vet dessutom att kostnaderna för äldreomsorgen kommer att öka.
Det innebär sammantaget stora investeringar och ökade kostnader.
– Det hade inte funkat om vi inte var så att vi hade en bra nivå att utgå ifrån. Och det har vi idag.
Ger en klump i magen
Regeringen har tillsatt en utredning kring utjämningssystemet mellan kommuner och regioner. Den ska vara klar i mars 2024 och gälla från 2025.
– Jag har varit med ett tag. Det har kommit många utredningar genom åren. Det är bara så att dessa utredningar ger en liten klump i magen. Det kan slå väldigt hårt och vara tvära kast. Ibland näst intill oförutsägbart.
– Vi är ett land där kommunerna har ett stort ansvar för välfärdsproduktionen. Därför finns det ett omfördelningssystem och det är oerhört viktigt att det finns. Det måste finnas parametrar som kompenserar landsbygds- och glesbygdskommuner.
”Korkat beslut”
Mikael Thalin är också mycket kritisk till det höjda försörjningskravet som gäller från den 1 november för att kunna söka arbetstillstånd i Sverige. Den nedre gränsen går vid en månadslön på 27 360 kr för den som söker arbetstillstånd.
Kommer det att betyda något för Orsa?
– Vi har inte gjort någon kartläggning hur det påverkar oss konkret. Näringslivet och det offentliga skriker efter arbetskraft. Då förstår man inte detta beslut. I mina ögon är det ett helt korkat beslut, avslutar Mikael Thalin.