Foto: Sjödin Media
Daniel Palm som är doktor i fiskekologi och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. "Man har man skapat förutsättningar för Siljansöringens fortlevnad, nästa del är att vi skyddar det här beståndet från ett för högt uttag," säger han efter att första delen av fiskvägen invigts. Foto: Hannah Risander
Foto: Sjödin Media
Foto: Sjödin Media
Foto: Fortum
Österdalälven. Foto: Google maps

Öringens unika återkomst – tack vare nybyggda fiskvägar

För första gången på över 50 år har en öring simmat från Siljan in i Älvdalens kommun i Österdalälven, något som forskaren Daniel Palm pratar om som en historisk händelse. Den första fiskvägen är nu färdigställd, men den långa resan mot Siljansöringens återkomst har just börjat.

Det fanns en tid då fisket efter öring i Älvdalen beskrevs som ett ”Alaskafiske”, när öringarna rörde sig från Siljan och ända upp till Särna och Idre. Men mellan 1950- och 1970-talet byggdes det fem kraftverk mellan Siljan och Särna, något som satte stopp för Siljansöringens naturliga vandring och reproduktion.

Kraftverken byggdes med en gammal lagstiftning från 1918 och de som förde fram åsikter om att fiskvägar behövde byggas fick inget gehör.

– Jag flyttade hit 2008 och då var det en liten grupp av engagerade människor som tog kontakt med mig och frågade om jag kunde hjälpa dem med att samla och tolka vetenskapliga fakta om öring. De ville bevara den öring som vandrar mellan Siljan och Österdalälven för framtida generationer, och de hade då dragit igång en juridisk process. Det blev en lång och utdragen process mot dem som äger kraftverken i både mark- och miljödomstolen samt i mark och miljööverdomstolen, som tog närmare ett decennier. 2017 kom den slutliga domen att fiskvägar ska byggas vid de tre kraftverken mellan Älvdalen och Siljan, berättar Daniel Palm som är doktor i fiskekologi och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Kraftverken satte stopp

Den tidigare domen avsåg att skadan på fisket skulle kompenseras med att odla upp och sätta ut fiskar i Österdalälven och i Siljan, men enligt Daniel har det inte fungerat på det sätt som det bestämdes.

– Siljansöringen lever ute i Siljan och växer sig stora där, när de sen vill reproducera sig simmar de uppströms, parar sig i och gräver ner sin rom i botten av Österdalälven. När de gjort det så backar de ner till Siljan igen och kommer tillbaka inom ett eller två år. Men kraftverken har satt stopp för det och konsekvenserna är bland annat att den storväxta öringen inte längre kan nyttja Österdalälven för reproduktion, säger Daniel.

Klart i slutet av år 2025

För en tid sedan invigdes den första fiskvägen förbi Spjutmo kraftstation och först i december 2025 kommer alla fiskvägar vid de tre kraftverken att vara klara. Men återhämtningen för beståndet kommer att ta tid, det kommer sannolikt inte bli lika talrikt som det en gång var.

– Det byggs en fiskväg för uppströms vandring och en för nedströms vandring förbi alla kraftverk. Lutning och vattenhastigheten är anpassad så att fler fiskarter än öring kommer kunna simma i förbi. Fiskvägarna, och framförallt de som är byggda för att fiskarna ska kunna ta sig nedströms tillbaka till Siljan är världsunika. När fiskvägarna är färdigställda kommer kraftbolagen inte längre att stödja fisket med plantering av odlad fisk, utan tanken är att naturlig reproduktion ska vara grunden för fisket efter öring. Men Älvdalen kommer troligen aldrig mer kunna erbjuda ett ”Alaskafiske” då fisken fortfarande påverkas av det onaturliga vattenflödet från kraftverken. Vattnets temperatur blir också onaturlig när man reglerar vattendrag, vilket påverkar fiskarna, berättar Daniel.

Regler måste moderniseras

I och med de nya fiskvägarna så har man skapat förutsättningar för Siljansöringen, men nu krävs det också moderniserade fiskeregler för att ge beståndet en chans.

– Man har man skapat förutsättningar för Siljansöringens fortlevnad, nästa del är att vi skyddar det här beståndet från ett för högt uttag, beståndet är nu bara en spillra av vad det har varit. Om det vandrar upp en stor hona på fem kilo genom fiskvägarna som någon sedan slår ihjäl den, så är det misslyckande. En sådan stor hona bär på ungefär 7500 ägg.  Jag tror att beståndet kommer behöva skyddas från överfiske under en lång tid framöver, vi behöver också ha ögonen öppna för annan påverkan, t.ex. klimatförändringar, säger Daniel.

– Redan har ett relativs stort antal fiskar vandrat upp för första fiskvägen, det är nästan så man vill fälla en liten tår. För första gången på 50 år, det är en historisk händelse, avslutar Daniel.