Region Sörmland vill minska sin personal med 700 personer och inför anställningsstopp. Region Dalarna riskerar en samlad förlust på 775 miljoner redan i år. Region Örebro står inför risken att ha ett underskott på en miljard mot årets slut. Så här ser det ut i flertalet regioner för att inte tala om den ekonomiska krisen i en stor del av våra kommuner.
Orsakerna vet vi vid det här laget – stora kostnadsökningar på grund av högre räntor, ökade el- och drivmedelskostnader, ökade pensionskostnader, dyr hyrpersonal, ökade medicinkostnader, stora och växande sjukvårdsbehov hos inte minst ett ökat antal äldre medborgare, etcetera. På kommunsidan är bristen på resurser mest påtaglig inom barn- och äldreomsorgerna samt skolan.
Detta breda och för de flesta medborgare, och politiker, plötsliga krisläge måste få någon typ av lösning eftersom det gäller vår grundläggande välfärd. Tänkbara eller nödvändiga lösningar kan vara ännu kraftigare besparingar och påtagligt försämrad välfärd, höjda skatter, nya lån till investeringar, ökade statsbidrag till kommuner och regioner eller en långt driven privatisering av de tjänster som ännu finns i offentlig regi.
Den sistnämnda lösningen har i dagsläget få tillskyndare. Kraftigare besparingar utöver de som redan gäller är säkert inte heller gångbara med tanke på bland annat redan långa sjukhusköer, trängsel på förskolor och stora skolklasser. Varken sjukhuspersonal eller lärare skulle tolerera ännu tuffare arbetsmiljö än den de redan har. Vad återstår att pröva? Att låna till driftutgifter ter sig omöjligt annat än vid en mycket kortsiktig kris. Det som återstår är kraftigt ökade statsbidrag och ökade avgifter och skatter.
Oppositionspartierna i Riksdagen förordar väsentligt höjda statsbidrag vilket regeringen med stödparti säger nej till. För att lösa resten av den redan uppkomna resursbristen återstår ökade regionala och kommunala skatter. Ökade avgifter kan i detta sammanhang i stort sett uteslutas eftersom de bara ger relativt marginella effekter men i praktiken är en form av skatt som slår väldigt olika mot olika medborgargrupper.
Det som återstår är höjda skatter men det verkar vara tabu att nu för tiden ens nämna vid namn. Fortsättning följer.