Det är ett demokratiskt problem att många nyhetstidningar idag hotas av nedläggning. Orsakerna är två; Mediestödsutredarens liggande förslag slår hårt mot lokala och regionala nyhetstidningar med lågfrekvent utgivning. Regeringens senfärdighet att lägga en proposition har dessutom blivit ett akut hot.
Trots att utredningen ”Ett hållbart mediestöd för hela landet” (Ds 2022:14) tagits fram med bred förankring bland riksdagens åtta partier, så kommer inte regeringen till skott med sitt förslag. Denna senfärdighet är djupt oroande, då nuvarande mediestödssystem går ut 2023.
Från den 1 januari 2024 måste det nya mediestödet vara på plats, och ännu vet inte tidningsföretagen hur villkoren blir för det verksamhetsår som börjar om tio månader! Istället för att lägga en proposition i mars, har regeringen meddelat att en proposition först kan väntas till sommaren. Därefter måste såväl riksdagsbehandling som förankring hos EUkommissionen hinnas med under hösten.
Därmed står många små lokala och regionala tidningar, med lågfrekvent utgivning, inför ett akut problem: Hur ska man planera för kommande verksamhetsår? Kommer ens mediestödet vara på plats så att det kan betalas ut i tid?
För små tidningsföretag är risken nu stor att de likviditetsproblem som följer på detta, till och med hotar fortsatt utgivning.
Mediestödsutredaren konstaterar att det under överskådlig tid behövs ett statligt mediestöd till dagspressen. Detta för att en fri och obunden dagspress i hela landet har stor betydelse för en fungerande demokrati och att mångfald inom nyhetsförmedling och opinionsbildning
måste säkerställas.
Det är särskilt viktigt med lokala redaktioner och lokal journalistik. Detta för att dagspressen har en unik och central roll för medborgarnas möjligheter att hålla sig informerade, och delta i diskussioner, om frågor av betydelse för samhällslivet. Men tyvärr kommer de förslag utredare lagt, slå hårt mot lokala och regionala tidningar med lågfrekvent utgivning.
Ett exempel är förslaget om ”användarförankring” som direkt diskvalificerar ett stort antal viktiga regionala fådagarstidningar. Där har utredaren satt gränsen 15 procent av invånarna i bevakningsområdet, men om 15 procent motsvarar fler än 3.000 invånare bör gränsen i stället sättas vid 3.000 regelbundna användare. Denna gräns måste sänkas till 1500 regelbundna användare.
Vi har i remissvar, och vid uppvaktning på kulturdepartementet, pekat på att det föreslagna mediestödet måste förbättras på några avgörande punkter:
– Komplettera utredningsförslag med ett utökat distributionsstöd för lokal, abonnerad dagspress med mindre upplagor, i syfte att underlätta övergång till digital distribution.
– Stärk grundstödet för att säkerställa lokal dagspress med mindre upplagor
– Inkludera frilanskostnader för frilans i de redaktionella kostnader som ska ligga till grund för det allmänna redaktionsstödet.
Sker inte detta blir konsekvensen att Sverige kommer förlora många lokala och regionala titlar inom dagspressen.