Lästips:
Nu efter valet i september ser vi vilka frågor och debatter som dominerar den politiska diskussionen i landet – vilka frågor som i praktiken är de mest prioriterade bland partierna. Före valet talade samtliga partier om hur viktigt det var att satsa på eller åtminstone inte glömma landsbygdsbornas krav och intressen.
Idag handlar nästan all medial debatt om antingen svikna vallöften kring i första hand kompensation för ökade elpriser på riksplaner eller hur makten i kommunerna skall formas.
Landsbygden är plötsligt helt borta i samtal och kommentarer från partikanslierna och regeringen. De största besvikelserna gällande landsbygdens alla behov och krav är att statsbidragen till kommuner och regioner inte räknas upp som utlovats. Det är nämligen så att många små och medelstora kommuner på landsbygden är helt beroende av statsstöd – egentligen återbetalning av decenniers bidrag till statskassan och storstäderna – för att kunna leverera en bra och anständig välfärd i hela landet. I vissa fall upp mot halva årsbudgeten för all kommunal verksamhet.
Mycket talar för att nästa budgetår och kanske hela innevarande mandatperiod blir en de mest trista perioder av svikna löften. Några ytterligare exempel. Överföringen av investeringsmedel från järnvägar till landsvägar betyder att flera viktiga järnvägar i de mellansvenska länen får stå tillbaka i upprustning.
Det gäller den ständigt krisande trafiken mellan Mora och Stockholm, mellan Borlänge och Hallsberg, hela Inlandsbanan och flera andra järnvägssträckor. De pengar som förs över till landsvägarna kommer inte heller Mellansverige till livs utan fyller främst luckorna kring storstädernas gigantiska trafikprojekt.
Landsbygdens behov av att äntligen få fullt fungerande IT-nät med kvalificerade tjänster kommer inte heller att genomföras vilket i första hand påverkar de många småföretagen i många regioner. Uteblivna återbetalningspengar till regionerna riskerar att personalbemanningen vid våra sjukhus och vårdcentraler blir så ihålig att vi riskerar både personalens arbetsmiljö och medborgarnas behov av en bra sjukvård.
Vi är inte ovana vid att löften till landsbygden sviks. Nu måste medborgarna på landet äntligen manifestera sina krav och alternativ!