Dockskåpet med 20 rum byggdes under tio år. Foto: Hannah Risander
Kopian av sängen som Oscar I gav till sin älskarinna. Foto: Hannah Risander
Ett av alla vackra rum i dockskåpet. Foto: Hannah Risander
Skåpet är gjort från trä från golvet från Rots Bystuga. Foto: Hannah Risander
Maken Henry gjorde alla möbler, till och med vedspisen. Foto: Hannah Risander
Sömmerskan har fått ett eget rum. Foto: Hannah Risander

Här döljer sig ett makalöst dockskåp

I dockhuset på sex våningar bor paret Axén. Här finns matsal, salonger, flera sovrum och kök. De tjugo rummen går helt i 1800-talsstil och varje rum har noga utvalda möbler och interiör. Allt är dessutom hantverk som saknar motstycke, all inredning är tillverkat hemma hos Karin och Henry Werf.

– Det är inget märkvärdigt, säger Karin när hon tar bort skynket som hänger för det sex våningar höga dockhus som står i ett av hennes rum i hemmet.

Karin, som fyller 90 år till våren, plockar ut möbel efter möbel och berättar historier. Och märkvärdigt är precis vad det är, det är ett dockhus av världsklass.

– Det är jag som är skyldig till det här. Jag var en vecka på Idre Fjäll på 1990-talet och hade en veckotidning med mig.

– I den var det en kvinna från Norrköping som hade gjort ett dockskåp. Jag tyckte det verkade intressant och visade min man Henry när jag kom hem. Jag frågade om inte han kunde göra några enkla möbler, så kunde vi köpa resten, berättar Karin.

Verkstad i källaren

Henry började göra stolar och någon matgrupp och tyckte att det var så roligt att han ville fortsätta och göra de andra möblerna också. Han beställde hem olika träslag, som körsbär och han satt nere i källaren och tillverkade möbel efter möbel.

– Vi hade blivit pensionärer, och han satt i källaren och gjorde möbler och jag sydde, vävde och stoppade möblerna.

Från började hade de möblerna i ett vanligt skåp i vardagsrummet, men när de växt ur det så byggde Henry dockskåpet. Alla rum har sin stil och de har tänkt på varenda detalj. Vore man väldigt liten skulle man i princip kunna bo i dockskåpet. Väggarna pryds av vackra tapeter, lister och tavlor. Mycket är dessutom återvunnet.

– Alla tapeter är provtapeter från Färghandeln i Älvdalen, en vägg har vi tapetserat med tyg från en av mina gamla handväskor, gobelängtyg var populärt då. Ett klädskåp är av trä från ett golv som de rev ut ur Rots bystuga som Henry hämtade hem, berättar Karin.

Noga med detaljerna

– Vi gillade stilen från 1800-talet, i slutet av århundradet var det mycket rysch, pysch och tofsar men inte riktigt så. Det skulle såklart varit enklare att välja ett annat århundrade, allt tog ju en väldig tid. Jag minns att han höll på länge med listerna i rummen.

Det är bara kakelugnar, dockor, porslin och några lampor som paret inte tillverkat själva. Annars är allt eget hantverk. I köket finns en vedspis som är identisk med de vi är vana att se i många hem. Till och med den har Henry tillverkat av plåt och järn, och han var noga med detaljerna.

– Vi hade båda våra egna idéer om vad vi skulle bygga. Vi tänkte ut vilka som bodde i huset och vad de hade för behov. De är ett medelklasspar, paret Axén, han är köpman och de har flera pigor och en husa som städar och bakar.

– Sömmerskan kommer en gång i månaden och har ett eget rum. Och vissa saker har jag faktiskt bakat, pepparkakorna är riktiga och de börjar blekna nu, även tunnbrödet som hänger i taket har jag gjort, fortsätter Karin.

Historieintresserad

I ett av rummen står en otroligt vacker säng med svarvade detaljer. Det är en kopia av en säng som Oscar I gav till sin älskarinna Emelie Högqvist. Originalet står hos Carl Jan Granqvist i Grythyttan och en miniatyr alltså i ett dockskåp i Rot. En schäslongsoffa är en modell från 1820 och Stjärnsundsuret i ett av rummen fungerar som en vanlig klocka, det saknar bara batterier.

– Vi jobbade med dockskåpet i tio år, möbleringen växte fram undan för undan. När Henry sen blev sjuk och gick bort så blev det inte mycket mer. Men det är klart att man funderar på allt man skulle behöva i dockskåpet om man skulle bo där idag, säger Karin.

Även om det inte blir fler saker till dockskåpet så håller Karin igång med att lägga pussel, sticka, skotta gården och gå promenader. Dessutom läser hon mycket.

– Jag är väldigt intresserad av historia och läser gärna böcker från 1500-, 1600- och 1700-talet. Jag har läst historia på universitetet i Norrköping en gång i tiden och tycker det är intressant med kungligheter, det är mycket som har hänt från 1000-talet till nu, berättar Karin.

Intresset för historia märks väl i dockskåpet, och är det något som kommer att gå till historien så är det Karin och Henrys makalösa dockskåp.