40-50 simmare per år drabbas av så kallat simningsorsakat lungödem (SIPE) under Vansbrosimningens olika lopp. Läkaren och forskaren Maria Hårdstedt och hennes team försöker ta reda på varför och hur det kan förebyggas. – Det övergripande målet är att få mer kunskap kring SIPE för att öka säkerheten under simloppen, säger Maria Hårdstedt.
Andningsbesvär har varit den vanligaste orsaken till att patienter sökt sjukvård under Vansbrosimningen. Med ökningen av antalet deltagare reagerade sjukvårdspersonalen på att så många drabbades av en speciell typ av andningsbesvär med bland annat bubblande hosta som symptom.
– Det blev till slut en belastning för sjukvården på plats och frågetecknen hopade sig kring vad det var. Det gick inte att behandla som vanlig astma, säger Maria.
Hon och dåvarande vårdcentralchefen i Vansbro, Annika Braman Eriksson, startade 2017 ett forskningsprojekt som fortfarande pågår. Ännu finns inget svar på varför SIPE drabbar vissa simmare men annan kunskap har kommit ur projektet.
– Det första vi försökte göra var att hitta metoder för att säkert diagnostisera SIPE, berättar Maria.
Hon och de övriga i forskningsteamet har funnits på plats under Vansbrosimningen och helt enkelt frågat de som sökt sjukvården för andningsbesvär om de vill delta i forskningsprojektet.
– Att det är så många deltagare, vissa år upp mot 13 000-14 000 personer, gör det till en unik möjlighet. Vi har också en kontrollgrupp och följer upp de som fått SIPE regelbundet för att få kunskap om följdsymptom eller om de drabbats igen, säger Maria.
SIPE har hittills inte drabbat någon under 18 år i Vansbrosimningen. Däremot har en ökad risk med stigande ålder kunnat visats. 90 procent av de som drabbas är kvinnor – trots att ungefär lika många kvinnor och män som simmar. Cirka 450 personer totalt finns med i studien.
– Symptomen vid SIPE liknar de man får vid akut lungödem vid exempelvis hjärtsvikt. De flesta som drabbas kan vi idag behandla direkt på plats i Vansbro, det har också varit ett mål med forskningen, säger Maria.
Vid mer uttalat lungödem sker behandling med CPAP, en maskin som skapar övertrycksandning så att vätskan i lungorna snabbare kan tas om hand av kroppen.
– Vid SIPE får simmaren vätska i lungorna, men inte genom kallsupar utan inifrån sina lungors kärl där trycket blir för högt.
Forskningen fortsätter nu med bland annat fokus kring på hjärtfunktion där kontrollpersoner utan andningsbesvär under simningen jämförs med patienter med SIPE .
– Vi kommer att titta på om det finns några tecken på bakomliggande hjärtsjukdom hos de som drabbas av SIPE, och på om det är någon skillnad i hur hjärtat hos kontrollpersoner och patienter reagerar på den ökade blodvolymen som belastar hjärtat vid simning i kallt vatten. Vi har gjort hjärtultraljud, EKG och tagit hjärtprover på kontrollpersoner och patienter som vi nu ska följa upp under hösten, säger Maria.
SIPE är även ett känt fenomen exempelvis bland triathleter. Dödsfall kopplade till SIPE verkar vara ovanliga, men det kan finnas drunkningsolyckor som orsakats av det.
– Om man får svårare andningsbesvär under simlopp i öppet vatten är det viktigt att bryta direkt. Det hjälper sällan att vila en stund och sedan fortsätta, utan det krävs att man går upp, värmer sig och ibland får aktiv behandling, säger Maria.
– Det finns också en viss risk för att få det igen om man en gång drabbats, 25-30 procent av simmarna i vår studie har drabbats igen när det simmat i öppet vatten.