En flerfaldigt nedprioriterad väg i länet!

De flesta av Dalabygdens många engagerade läsare har säkert iakttagit att det pågår en het debatt om ett par vägsträckor i Dalarna. Liknande debatter finns i våra grannlän. Kanske mest i Jämtland och Värmland. För Dalarna handlar debatten om den smala och trafikfarliga riksvägen mellan Särnaheden och Idre (Rv 70) å ena sidan och den relativt breda och raka vägen mellan Fagersta och Smedjebacken (Rv 66) å den andra.

Knäckfrågan gäller om båda vägprojekten kan (eller bör) rymmas inom det statliga väganslaget för Dalarna fram till 2033 (en summa på nästan 1 miljard) eller om styrelsen för Region Dalarna bara skall välja ett av alternativen. Just nu tycks en majoritet i regionen välja att enbart satsa på det dyraste alternativet – Rv 66 – för 550 miljoner. Idrevägen blir utan. Om man istället delar upp Rv 66-alternativet i två etapper skulle den allt tätare trafiken till och från Idre kunna få resurser till en säker riksväg (för 197 miljoner).

Från landsbygdens invånare hör man ofta fyra viktiga argument torgföras i denna fråga. Vägen söder om Smedjebacken är i stort en bred och rak väg med relativt höga fordonshastigheter. Olyckorna är dock fler än söder om Idre. Den snabbt ökade trafiken söder om Idre har dock bara en smal och krokig väg med 6 m vägbredd. Om man inte får medel för en ombyggnad via delad pott mellan de två alternativen får Rv 70 söder om Idre sannolikt ingen förbättring före 2033.

Det andra argumentet som framförs handlar om fördelning av investeringar mellan tätortsnära kommuner i södra regionen och den mer glesbebyggda landsbygden i norr. Varför skall de glesa bygderna alltid nedprioriteras?

Ett ytterligare argument för en delad ekonomisk vägpott handlar om Dalarnas trovärdighet i förhandlingar med staten. Kan den rättvisa kritiken mot att storstäderna alltid gynnas på bekostnad av län som Dalarna bli ett hållbart argument om länet själv väljer tätbygd istället för gles landsbygd?

Ett ytterligare argument rör demokratin och relationen mellan väljare och valda. Om regionens vägval inte backas upp av dess befolkning blir regionens trovärdighet i kampen om de statliga resurserna också försvagad. Slutsats: Region Dalarna bör dela vägpengarna i två önskade projekt!

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil