Jag läser just nu boken “Tänk om” av Roland Paulsen. Vi växte upp i samma by i Dalarna, i Yttermalung. Därför tror jag att boken har lite större relevans för mig. Men utifrån den rådande pandemin blir den förstås ännu mer relevant på flera plan.
Tänk om. När vi befinner oss där i tankarna tycks vi förlora det mesta av rim och reson som man skulle kunna önska. Vi kan inte skilja på hur farlig en sjukdom är jämfört med hur farlig en spruta är. Det finns föräldrar som hållit sina i övrigt friska barn helt och hållet hemma sedan Covid-19 drabbade oss i Sverige för ungefär två år sedan. För tänk om.
Sen finns det precis lika många, om inte fler, exempel på människors otroliga oförmåga att tänka på vilka konsekvenser ens handlingar kan ha.
Att generalisera och säga att folk är dumma i huvudet är en underdrift. Men samtidigt kan man fundera över vilken roll media har haft i allt detta, och hur man med dess “stjälp” någonsin ska kunna återgå till normalitet efter det här. Varenda uttalande av varenda människa har citerats och satts in i intressanta och spännande överskrifter i tidningar för att skapa klick.
Telekomidag (nyhetsförmedlare inom teknik) berättar att nättidningarna mer än fördubblat sitt besökarantal under pandemin. Kanske är det för att folk sitter hemma. Kanske är det för att skrämsel och rädsla säljer.
Men det går inte att kontrollera livets flöde hur mycket vi än vill göra det. Vi kan, och bör, absolut göra riskanalyser och vara försiktiga till en viss gräns. Men styrs vi av “tänk om” kommer aldrig besluten vi tar kunna vara särskilt nyktra och kloka. Varje “tänk om-” anpassning har nämligen också en konsekvens. Att minska eller eliminera sociala kontakter, att ta bort människors möjligheter till träning och att förbjuda folk att vara på sina arbetsplatser kommer inte att döda dem inom ett par veckor. Såklart. Men på sikt kommer folk att dö av det här också
.Jag kan inte minnas att vi plågades särskilt mycket av dessa “tänk om-” scenarier på 80-talet i Yttermalung. Kanske var vi helt utan förståelse för vissa konsekvenser just på grund av detta.
Men även oro är farligt i längden. Därför kan vi inte låta oro och ängslan styra våra liv hur länge till som helst. Det kommer (också) vara livsfarligt.