Kommer Dalarna bidra till vätgassamhället?

”Vätgas en central del av lösningen”

Klimatkrisen innebär ett existentiellt hot mot mänskligheten. Enligt en ny rapport från Bloomberg New Energy Finance är världen på väg mot 3,3 graders global uppvärmning vid slutet av århundrandet om vi inte kraftigt ökar takten i klimatomställningen.

Men Bloomberg pekar också ut en möjlig väg för att hålla temperaturökningen under två grader. Den bygger på en femdubbling av den globala elproduktionen, främst från vind och sol, där en tredjedel av elen används för att producera vätgas. Även EU-kommissionen ser förnybar vätgas som en central del av lösningen.

Vätgas kan spela en avgörande roll inom flera områden för att vi ska klara klimatkrisen:

– Energilagring: En allt större andel av el från vind- och solkraft innebär ett ökat behov av att ta hand om stora elöverskott. Vätgas gör det möjligt att storskaligt lagra och transportera energi, till exempel för användning i transporter eller industrin.

– Flyg: Vätgas ger möjligheten att i framtiden flyga stora passagerarplan långa sträckor utan koldioxidutsläpp. Flygplanstillverkaren Airbus räknar med att ha vätgasflygplan i drift redan om 15 år.

– Tunga transporter: Elfordon som drivs av vätgas kan eliminera utsläppen även från tunga fordon som går långa sträckor. Redan i dag kör fyra Scanialastbilar runt i Norge på vätgas producerad av solceller i Trondheim.

– Industrin: Den svenska satsningen på fossilfri ståltillverkning i projektet Hybrit visar att vätgas gör det möjligt att ta bort utsläppen även från de största och svåraste utsläppskällorna.

Vätgasproduktion är inte nytt, men den snabba utvecklingen av billig förnybar el sänker kostnaderna för att göra helt grön vätgas från vatten – samtidigt som vätgasen i sig underlättar för det förnybara elsystemet.

Runt om i vår omvärld pågår planeras nu massiva satsningar där vindkraft och storskaliga solparker kombineras med vätgasproduktion. I Danmark finns exempelvis planer på att bygga två ”energiöar” i Nordsjön som ska producera vätgas både till flyget och industrin.

I början av nästa år presenterar regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige en svensk vätgasstrategi, vilket vi välkomnar.

Kommer också Dalarna kraftsamla för att Sverige ska klara elektrifieringen och klimatomställningen? Vi uppmanar alla länets region- och kommunpolitiker att fundera över hur de kan agera för att påskynda omställningen till ett grönt och förnybart vätgassamhälle.

/Linda Burenius, ordförande i föreningen ”100% förnybart”

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat i Dalarna fram?

I stort sett alla kommuner i Dalarna har som mål om att förbättra sitt företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb, ökade skatteintäkter och därmed ett ökat välstånd i kommunen.  Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt för tillväxten och företagsklimatet. I färska rapporter från Näringslivets regelnämnd (NNR) kring kommunernas regeltillämpning målas en tydlig bild upp kring de skillnader som finns, både inom Dalarna och inom landet. 

Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat, väl förankrade hos politik och kommunledning, fram till handläggare som möter företagen i deras vardag? Nej, inte i den utsträckning man kan tro eller hoppas. I undersökningen om livsmedelskontroller framkom att i så mycket som en tredjedel av kommunerna uppgav sig livsmedelsinspektörer vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande arbete bedrivs i kommunen.

Rättvik och Vansbro är dock exempel på kommuner där handläggarna inom både Livsmedelskontroll och Serveringstillstånd arbetar utifrån kommunens näringslivsfrämjande policy.

Men, det är runt 60 procent av de svarande kommunerna i hela Sverige som är säkra på att ingen arbetstid går förlorad för företagaren, varken före under eller efter ett kontrollbesök. Kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet och påverkar förstås hela företagsklimatet.

Vidare undersöks möjligheten till hjälp vid nyetableringar. Det borde inte spela någon roll vilken kommun i Dalarna ett företag väljer att starta i, men skillnaderna i företagsklimat är stora. 17 procent av kommunerna i länet säger sig kunna lämna ett besked om totalkostnaderna vid första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Dessutom lämnar 36 procent av kommunerna i riket besked först efter särskild förfrågan eller bara genom utskick av fakturorna.  Det här försvårar etableringar, tid är nämligen pengar och kostnader för lokaler, personal och varor pausar inte bara för att besluten dröjer hos kommunerna.

Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott företagsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.

Vill kommunerna i Dalarna vara en attraktiv plats för företagen, finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre. Vi hjälper er gärna!

/August Liljeqvist, rapportförfattare, Näringslivets Regelnämnd,

Henrik Navjord, regionchef, Svenskt Näringsliv Dalarna,

Eva Cooper, regionchef, Företagarna Dalarna,

Sara Anderson, regionansvarig, Visita Mellersta,

Helena Åkerberg Hammarström, regionchef LRF Dalarna

Upphävt strandskydd viktigt för ett framåt Dalarna!

Som ett resultat av Centerpartiets krav i januariavtalet kommer äntligen ett förslag med ambitionen att rätta till orimligheterna i nuvarande lagstiftning. Vem vill inte ha ett enklare regelsystem mer anpassat till lokala variationer? Vem vill inte att stränderna ska skyddas där det råder brist på stränder för människor och djurliv och vem tycker inte det är rimligt med större möjligheter att bygga strandnära där tillgången på stränder är god och konkurrensen om mark är liten? Frågan är om strandskyddsutredningen verkligen åstadkommer detta. 

Vid åtminstone två tillfällen tidigare har riksdagen beslutat om lättnader men vid tillämpningen har myndigheterna valt att tolka lagen alltför snävt och det önskade resultatet har uteblivit. 

Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd är titeln på den statliga strandskyddsutredningen och som helhet är intentionerna goda. Framförallt kommer ett upphävt strandskydd vid sjöar mindre än en hektar och åar/bäckar mindre än två meter att få stor positiv betydelse i vattenrika, glest befolkade områden som Dalarna. I övrigt är mycket som tidigare. 

De särskilda skälen som ska utgöra grund för dispens ska fungera som tidigare där skyddet gäller. Kommunen får möjlighet att upphäva strandskyddet i utpekade landsbygdsområden efter beslut av länsstyrelsen. Landsbygdsområden ska även kunna pekas ut i kommunens översiktsplan. Där ska förutom de sju (idag sex) särskilda skälen ytterligare tre skäl kunna åberopas vid dispensansökan. 

Det finns skäl att känna en viss oro över förslagen. Det är Länsstyrelsen som ska besluta om att upphäva strandskyddet om ett antal kriterier kan anses vara uppfyllda. De olika möjligheterna till avvikelser från grundregeln, kriterierna och de särskilda skälen ger knappast ett mer lättbegripligt regelverk. Det innebär också att det i slutänden blir upp till Länsstyrelsen och Naturvårdsverket att tolka vad reglerna innebär. 

Vi ser en betydande risk att det blir svårt få igenom ett upphävande och att det fortsatt blir svårt att få dispens där sådan behövs. Skillnaderna mot idag blir små, samtidigt som regelverket blir mer svåröverskådligt. Vi tror det är nödvändigt att jobba vidare med förslagens konstruktion om man, utöver de små vattendragen, vill göra verklig skillnad för landsbygden.

I mycket beskrivs syftet med ändringarna utifrån behovet av utveckling på landsbygden. Det är ett viktigt skäl till att lagen behöver ändras. Men principiellt finns ett problem som inte får tappas bort -nämligen rådigheten om den egna marken. Det generella strandskyddet utgör ett förbud att använda sin mark på sätt man själv finner lämpligt, enbart av skälet att det ligger nära en strand. Alltför ofta tas ingen hänsyn till hur stor tillgången på stränder är i området. I många fall är det till och med lättare att bygga strandnära i starkt exploaterade områden. 

Dalarna är ett län med till stora delar gles bebyggelse och med många sjöar. När utredningen så småningom blir lag måste det vara säkerställt att det verkligen blir enklare att bygga nära vatten i dalarnas lands- och skogsbygder. 

Efter centerpartiets initiativ har vi genom januariavtalet  en historisk chans att förändra ett regelsystem som länge begränsat människors liv och drömmar samtidigt som landsbygdskommuner får en chans att använda de konkurrensfördelar deras geografi ger.

/ Jenny Drugge (C) ordförande Centerpartiet Dalarna, Hans Johansson (C), vice ordförande Centerpartiet Dalarna, Peter Helander (C), riksdagsledamot 

Politikerna måste satsa på en skogspolitik som främjar både miljö och produktion!

Skogarna är avgörande för att lösa klimatfrågan. 2021 måste bli året då Sveriges politiker går från utredningar till beslut som visar förtroende för skogsbrukets förmåga att både öka produktionen och främja biologisk mångfald. Stark äganderätt och långsiktiga beslut behövs i ett skogsland där 60 procent av virkesvolymen levereras av skogsägande familjer.

Inför det nya året har vi väl alla samma önskan – att pandemin ska klinga av och livet återgå till det normala. Men ur det gamla grekiska ordet pandemi, som betyder hela folket, väcks också önskan att erfarenheten ska bestå: Hela mänskligheten hör ihop. Vi delar ansvaret även för ödesfrågan om klimatet. Först när vi hejdar uppvärmningen av atmosfären, kan vi rädda livsbetingelserna för allt levande på vår planet. Här spelar skogarna en nyckelroll.

FNs klimatpanel IPCC konstaterar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förfärande hög. Höljet kring Jorden förlorar därmed sin förmåga att släppa ut planetens värme i rymden. Temperaturen stiger, isarna smälter, naturen förändras och på sikt hotas själva livet.

I januari är det två år sedan fyra riksdagspartier i bred politisk överenskommelse skapade nuvarande regeringsunderlag. Januariavtalet formulerar en politik för miljö, klimat och stärkt utveckling av landsbygd och bioekonomi. 2020 blev utredningarnas år. Skogsutredningen lämnade sitt betänkande. Utredningen om artskyddförordningen startade. Inom myndigheter pågick översyn av regler och råd.

Under 2021 är det dags att leverera. Januariavtalet tycks inse sambanden mellan trygg privat äganderätt och drivkraft för hållbart skogsbruk som klarar både ökad virkesproduktion och ansvar för biologisk mångfald. Stora bidrag till Sveriges klimatarbete kommer från skogarna: Råvaror som kan ersätta fossila material i byggande, bränslen, textilier och det som idag är plast. Växande friska träd som under cirka hundra år tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till atmosfären. Klart konstaterar forskningsinstitutet Skogforsk att för Sverige är skogssektorn det ojämförligt bästa redskapet för att minska koldioxidutsläppen.

Rådande svenska skogspolitik, som brukar sammanfattas i frihet under ansvar, har de senaste åren undergrävts av tillkommande EU-direktiv och myndighetsinitiativ. Skogsägare som varsamt har utvecklat höga naturvärden, har berövats sin skog, många gånger utan ersättning. Så kan det inte få fortsätta. 

Naturvård är en investering och en del av skogsföretagandet. Avsättningar där mark inte alls brukas måste vara frivilliga – annars ska staten betala, genom ekonomisk ersättning eller annan mark. Myndigheters olika tolkningar – och onödigt tillspetsad debatt – skapar i dag ett kaos som är absolut kontraproduktivt. Det finns skogsägare inte vågar främja artrikedom eller spara gammal skog, inför risken att förlora sin skog.

Det är dags för svenska politiker att ta djupa andetag, orka se helhet och hitta tillbaka till en skogspolitik som främjar både miljö och produktion. När klimatfrågan ställs på sin spets, är det nödvändigt att begripa att också produktionen bärs av miljöansvar. När skogarna ska öka både virkesleveranser och artrikedom, måste vi skogsägare veta vilka spelreglerna är och att de står sig.

Innerligt önskar jag att 2021 kommer med god hälsa och sund skogspolitik. Att 2021 är Friluftslivets år passar som hand i handsken. Vi skogsägare välkomnar er alla ut i våra skogar! Berätta sedan gärna om skönheten och om skogarnas rika möjligheter.

/Karin Perers, Mellanskogs ordförande

Bildelning allt viktigare – kommuner borde stötta

Bättre för ekonomin och miljön

Det privata bilinnehavet har ökat i Dalarna under 2000-talet. Men det finns alternativ som förbättrar privatekonomin.

I genomsnitt står en privatbil i parkerad 22 timmar per dygn. Att dela bil med någon eller flera är ett bra exempel på hur delningsekonomi skapar långsiktigt hållbara lösningar. Samutnyttjande är en angelägenhet för både individ och samhälle. Behovet av parkeringsplatser minskar vilket frigör mark och yta i tätorterna.

Efter 20 framgångsrika år är det tydligt att Bilpolarna i Borlänge erbjuder ett fungerande alternativ. SAMBIL är en annan förening som har medlemmar i Falun och Leksand.

Möjligheten att låna en bil så kort tid som en timme är att använda sin lön effektivt. Hyrbilsföretagen har ett dygn som minsta hyrtid. Via internet och en förening kan reseutgifterna mer än halveras!

I genomsnitt står en privatbil parkerad 22 timmar per dygn. Den tar upp yta i våra tätorter som skulle kunna användas som parker eller bostäder. Som exempel på fungerande alternativ får bilpolerna i Borlänge och Falun tjäna. När både Borlänge och Falu kommuner kunde upprätta en gemensam agenda om transporter fick det snart konkreta resultat: Bilpolarna i Borlänge ekonomisk förening och Falu Bilpol ek. förening bildades och bilarna var i drift år 2000.

Falu Bilpool växte snabbast och förfogade som mest över fyra bilar. Så småningom avtog dock intresset och bilpoolen minskade till tre bilar. Bilpolarna i Borlänge nådde ett stabilt tillstånd med två bilar (en stor och en liten) och lägre avgifter än Falu bilpol.

Sambil bildades 1980 i Västerås. Föreningen har numera flera medlemmar i Dalarna. Föreningen förmedlar helt enkelt lån av bilar mellan privatpersoner. Föreningen tillhandahåller nämligen ett avtal med en skadefond som reducerar självrisken vid en eventuell olycka. Under de 40 år som SAMBIL existerat så har skadefonden nått en betryggande storlek.

Fler kommuner borde stötta bildelning.

I Sverige med ett totalt innehav av sju miljoner personfordon så är bildelningsföreningar som Bilpolarna i Borlänge, Falu bilpool ek.förening, BILSAM ett klart alternativ. BILSAM som inte har några ”overhead”- kommer kostnaderna vara de lägsta.

I dag finns möjlighet till ett smart val som får livspusslet att fungera.

Pandemin har tvingat fram nya levnadssätt. Alternativ som varit marginella under flera decennier får i denna tid nya intressenter. Många jobbar hemma och är mindre beroende av arbetsresor. Även för dessa är en bilpol ett alternativ att räkna med. Fler kommuner behöver stötta upp bildelning!

/Eric Båve, ordförande i Samhällsbyggarna, region Gävle-Dala

Dalarnas skolor måste stötta barn med autism – frånvaron bara fortsätter att öka

Bristande stöd under skoldagen en del av förklaringen till ökad frånvaro

Frånvaron för elever med autism har ökat med 4 procentenheter, till hela 56 procent sedan 2018, visar Skolenkäten från Autism- och Aspergerförbundet. Vart femte barn är dessutom frånvarande 40 dagar eller längre under ett läsår, vilket även det är en ökning mot tidigare. Hälften av skolorna saknar också en plan för hur eleven med långvarig frånvaro ska kunna återgå till skolan.

Orsakerna till frånvaron är främst bristande stöd under skoldagen, brister i anpassning av skolmiljön och att personalen har låg kompetens om autism. I Dalarna beräknas 630 skolbarn ha autism.

Engagerad skolpersonal i Dalarna gör redan idag ett fantastiskt arbete för barn med autism. För att ge rätt stöd behöver skolorna bra verktyg. Vi har därför tagit fram några förslag på åtgärder som skolor kan tänka på för att stötta elever med autism att komma tillbaka till skolan:

1. Analysera elevens situation tidigt
Analysera orsakerna till frånvaron tillsammans med eleven och föräldrarna. Säkerställ kompetens om autism och ta vid behov hjälp av Specialpedagogiska skolmyndighetens råd.

2. Ta fram en plan och följ den
Upprätta en plan för återgång och se till att följa upp och utvärdera hur den fungerar i samråd med eleven och föräldrarna. 

3. Skapa individuella lösningar
Gör tidiga och individanpassade insatser för att undvika längre frånvaro. Coronapandemin har till exempel visat att frånvarande elever kunnat delta i undervisningen igen när den blivit digital.

4. Ge rätt stöd när eleven kommer tillbaka
När eleven kommer tillbaka till skolan behöver anpassningar och stöd vara på plats. Tänk även på att många med autism är sensoriskt överkänsliga, till exempel för ljud, ljus och dofter. Skolmiljön behöver anpassas för att ta bort den typen av hinder. 

5. Kom ihåg rasten och fritids
Barnen behöver ofta stöd över hela skoldagen i både undervisning och sociala sammanhang, även på rasten och på fritids.

Många barn med autism behöver särskilt stöd och skolan behöver bli bättre på att ge dem det för att främja närvaro. Genom att fler skolor i länet följer våra förslag får fler av Dalarnas cirka 630 skolbarn med autism möjlighet att delta i samhället på lika villkor som andra.

/Ulla Adolfsson, ordförande Autism- och Aspergerförbundet, Agneta Söder, skolexpert på Autism- och Aspergerförbundet