Staten slår bakut – talar med dubbla tungor

När förslagen till förändringar kommer underifrån ses initiativen som farliga eller oacceptabla

För några dagar sedan kunde vi notera att en statlig utredning – Kommittén för teknologisk innovation och teknik – har till uppgift att stimulera nya lösningar och innovationer inom den offentliga sektorn. Målet med arbetet är att få bättre möjligheter att bygga och styra framväxten av ett hållbart samhälle. Samtidigt skall lösningarna öka ekonomins konkurrenskraft.

Det låter ju vackert att bidra till ett mer hållbart samhälle men jag tvivlar ändå på att man kommer att lyckas särskilt väl. Statsapparatens talespersoner har i många sammanhang sagt att den vill bidra till en bättre samhällsplanering, resursanvändning och mer utvecklad demokrati. Vad har hänt i tidigare försök?

När den statliga fysiska riksplaneringen lanserades på 1970-talet skulle vi få en helt ny möjlighet att använda mark och vatten på ett miljöriktigt sätt. I praktiken blev det en plan för att lokalisera miljöfarliga verksamheter till våra mest känsliga kustområden som Västkusten.

När kommunerna under 1980-talet gavs möjlighet att pröva nya servicelösningar på främst landsbygden – det s.k. frikommunförsöket – fick man snart kritik från flera statliga verk. De blev varse att kommunerna krävde en del av den statliga makten för att få en väl fungerande service. Detta såg statliga aktörer som en farlig utveckling. Försöken stoppades efter några år.

På 1990-talet påbörjade ett antal kommuner i den stora Inlandsregionen ett samarbete för att kräva en liten andel av områdets vattenkraftsvinster i syfte att stärka regionens infrastruktur. Detta har därefter ständigt stoppats av staten och de största partierna i Riksdagen. I början av 2000-talet föreslog en statlig utredare att samtliga kommuner skulle få ett gediget statligt servicecenter i varje kommun. Detta stoppades direkt av tre stora statliga verk.

Min slutsats av dessa exempel är att staten hela tiden hindrar innovationer och nya lösningar när det krävs viss omfördelning och decentralisering av makt inom den offentliga sektorn. När förslagen till förändringar kommer underifrån – från kommuner och regioner – ses initiativen som farliga eller oacceptabla. Statens starka apparat talar om nya lösningar och ett hållbart samhälle. När nya lösningar prövas slår staten bakut!

/Ronny Svensson, partipolitiskt oberoende ledarskribent

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil