Dags att hålla ihop den sköra ekologiska väven

Reaktion på ”klimatrealistens” insändare i Dalabygden den 1/10

”Realistens” fråga om klimathotet finns i vårt egocentriska jag. I vårt sätt att argumentera och organisera våra liv och samhälleliga värld. Ofta motsägelsefullt och polariserat.

Ett är då säkert, och det är att allt hänger ihop – coronapandemin, och klimatpandemin och vår alltmer glesnande och sköra ekologiska väv.

Att frånsäga oss vårt ansvar och makt är väl ändå att göra illa. Mot själva livet och barnbarnen och de som inte har samma tur var de föds till, i tid och rum.

Det är vi människor som har byggt upp en absurd ruffig storskalig och global ekonomi och transportsektor. Där människor, ting och inte minst åksjuk mat ständigt är på väg. I konsumismens ojämlika tidevarv som genererar stora och ökande klimatutsläpp med allt det för med sig av följdsjukdomar för oss och vår jord.

Ozonhålet och dess återhämtning är ju annars ett gott exempel på vad vi kan göra, tillsammans med god vilja och rätt beslut.Låt det inte vara förgäves med vårt aggressiva klimatgasande. Ty ozonskiktet kan ånyo ligga illa till tillsammans med världshavens surhetsgrad.

Så alla och envar – var var välkommen att hjälpa till på livets väg och hålla ihop den sköra ekologiska väven. I en ny varsamhet. Även så Hr Wohrne (Staffan Wohrne, insändarskribent i Dalabygden 201001, reds anmärkning) har väl en solidarisk sida. Så lycka till!

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Dalasamverkan satsar för att klara uppskjuten vård

Vi befinner oss nu mitt uppe i den tredje vågen av Corona-pandemin. Läget på intensivvårdsavdelningarna i Falun och Mora är mycket ansträngt. Belastningen på vården är jämförbar med situationen för ett år sedan. På Falu lasarett aktiverades i förra veckan krislägesavtalet för att hantera det stora antalet patienter som är i behov av IVA-vård.

Vården klarar av de tidskritiska, akuta operationerna. Samtidigt minskar operationsköerna efter att nästan uteslutande ha vuxit sedan våren 2020. Vårdpersonalen har gjort enastående insatser. De senaste månaderna har dessutom visat att operationsköerna kan betas av om arbetet sker på ett mer effektivt sätt. I förra veckan väntade 5311 patienter på anestesikrävande operation vilket är 16 färre än föregående vecka. 

Men detta är givetvis för många. Troligtvis lär köerna dessutom åter öka på grund av det hårda tryck som Corona-pandemin kommer medföra kommande veckor. 

På tisdagens möte med Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger vi därför fram ”Plan för uppskjuten vård”. Syftet är att minska vårdköerna och öka produktiviteten och därmed tillgängligheten till vården.Dalasamverkan vill satsa 7,2 miljoner kronor över två år och därefter 2,7 miljoner kronor på en förstärkt ledningsorganisation, en utökad produktionsstab och analyskapacitet. Den förstärkta ledningsorganisation ska arbeta strategiskt och ha ett stort mandat att besluta om åtgärder som griper över hela hälso- och sjukvårdens organisation. Vårdlots involveras för bästa möjliga omhändertagande av patienterna.

Dalasamverkan tar därmed ett helhetsgrepp kring vården och ser över samtliga verksamheters kapacitet och patienternas behov. Vi tror på genomlysning, analys och uppföljning. I det fall resurser behöver tillföras ska det finnas möjlighet att göra det. Ordning på ekonomin är grunden för att kunna satsa resurser när och där det behövs. Vårdköerna har under en längre tid varit oacceptabelt långa, även innan pandemin. Det tänker vi förändra.

Användningen av energi i Dalarnas bostäder måste minska snabbare

Under februari drabbades Texas av extremväder som slog ut delstatens totala elnät. Miljontals människor blev utan ström och drygt 60 personer miste livet när snö och kyla drog över den annars heta delstaten i södra USA. Händelserna i Texas är en skrämmande påminnelse till politiker, myndigheter och näringsliv om att klimatomställningen behöver accelerera.

För fyra år sedan antog riksdagen ett klimatmål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Ett viktigt steg i det arbetet är energikommissionens mål om att Sverige till år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Men i en ny rapport bedömer nu Energimyndigheten att Sverige inte kommer att nå målet.

Klimatpolitiska rådets årsrapport som släpptes nyligen bekräftar att utsläppsminskningarna går alldeles för långsamt. Om Sverige ska nå klimatmålet behövs en plan för hur investeringar i energieffektiviseringar av byggnadsbeståndet ska finansieras. Det här är något regeringen bör prioritera när man beslutar om hur EU:s återhämtningsfond ska användas i Sverige.

Energieffektivisering av byggnader spelar en nyckelroll i klimatomställningen. I dag står sektorn bostäder och service för 40 procent av Sveriges totala energianvändning, och flerbostadshusen står för 29 procent av uppvärmd area i våra byggnader. Samtidigt blir efterfrågan på el allt större när transport- och industrisektorn ställer om.

Swedisols energieffektiviseringsindex visar att Dalarnas flerbostadshus minskade sin årliga energianvändning med cirka 100 kilowattimmar per lägenhet mellan 2015 och 2019, vilket innebär en minskning med 0,7 procent. Det placerar Dalarna på elfte plats bland landets län. Under samma period minskade lägenheternas energianvändning i hela riket med 4,4 procent. För att nå klimat- och energimålen måste energianvändningen minska betydligt snabbare.

Nyligen lanserade regeringen ett nytt stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus. Men förslaget är tyvärr otillräckligt – om Sverige ska nå klimat- och energimålen måste bostadsminister Märta Stenevi våga gå ännu längre och föreslå gröna lån, klimatomställningsbidrag och ett bonus-malus-system som skapar starka incitament för att energieffektivisera byggnader.

Klimatet förstörs med våra pensionspengar

Naturskyddsföreningen granskade AP-fondernas investeringar i fossilbolag redan för ett år sedan. Det visade sig då att de bidrog till både enorma klimatutsläpp och brott mot mänskliga rättigheter.

Sedan dess har första och andra AP-fonden meddelat att de slutar investera i fossilbolag. Det är föredömligt. Men vi nöjer oss inte förrän alla AP-fonder lämnat det fossila bakom sig. 

De statliga AP-fondernas uppdrag är att förvalta våra pensioner så att vi får en trygg framtid. Ändå investerar AP-fonderna fortfarande miljarder av våra pensionspengar i de största hoten mot klimatet och vår framtid: kol, olja och gas. 

Vittnesmålen i skuggan av de fossilbolag som tredje, fjärde och sjunde AP-fonden investerar i är omskakande. Vid kolgruvan Cerrejón i Colombia har utvinningen orsakat torka, undernäring och tvångsförflyttningar av befolkningen.

I Kazakstan har giftig gas läckt ut från ett stort olje- och gasfält och gett barn permanenta hjärnskador. Det är skamligt att våra pensionspengar går till detta.

Precis som en majoritet av svenska folket tycker Naturskyddsföreningen att AP-fonderna ska sluta bidra till klimatkrisen.

Vi uppmanar AP-fonderna att flytta sina investeringar till bolag som bidrar till att lösa klimatkrisen.

Viktig delseger mot bättre avgiftsstrukturer vid kommunal tillsyn i Näringslivet i Dalarna!

2024 blir det förbjudet för kommuner att ta ut avgifter i förväg för livsmedelskontroller, som sedan kanske inte ens blir av i synnerhet nu under corona tider. Den fjärde mars fattade regeringen det beslutet. Från 2022 börjar det nya regelverket att gälla och då förväntas kommunerna börja övergå till att debitera i efterhand. Senast 2024 ska det vara infört i alla kommuner. 

Den modellen bör nu anser jag bli verklighet för alla kontroller och tillsyn hos företag, inte bara livsmedelskontrollerna.

Sveriges kommuner spelar en nyckelroll för företagsklimatet i landet. Kontroller av exempelvis livsmedelshantering och alkoholservering, men också tillsyn inom t ex industrin är viktiga för företagen, både för att säkerställa den egna verksamheten och för att inte behöva utsättas för konkurrens av oseriösa företag. 

Länge har det funnits ett missnöje med de avgifter som kommunerna tar ut för sin tillsyn och bristen på transparens hur man kommer fram till schablonavgifterna som finns på många håll idag.

Många företag förstår inte hur avgifterna har räknats ut eller varför de ska betala i förskott. I många kommuner kommer en faktura i början av året som inte är kopplad till hur mycket tid som måste läggas på att kontrollera verksamheten. 

Granskningar av Näringslivets regelnämnd (NNR) visar också att avgifterna för likadana verksamheter kan skilja sig drastiskt mellan olika kommuner, utan någon uppenbar förklaring.  

Det självklara vore att kommunerna tar betalt först när tjänsten har levererats, det vill säga när kontrollen har skett. Denna modell har prövats framgångsrikt i vissa kommuner redan, med mycket goda resultat. Både för kommunen och företaget blir det tydligare hur resurserna används och vad avgifterna går till. 

Svenskt Näringsliv har under flera år drivit på att det bör ske en förändring av avgiftsmodellen. Nu blir det verklighet på ett område. 

Men det finns ingen anledning att stanna där. När avgifterna för livsmedelskontrollerna görs om är det ett gyllene läge att se över andra tillsynsavgifter och att införa efterhandsdebitering även där. 

Fördelarna skulle vara stora, i form av ökad nöjdhet hos företagen och ökad tydlighet i hur avgifterna används och räknas ut.

Det allra viktigaste kanske i detta sammanhang är dock att inte bara gå över till efterdebitering utan att man samtidigt ser över hur avgifterna är kopplade till den faktiska tillsyn och tid man lägger ner. Först då blir det helt transparant och förståeligt för den enskilde företagaren. Med det kommer också en kultur kring att hjälpa företagaren göra rätt i samband med tillsyn.

Det vinner både näringsliv och kommuner på och i dessa tider har man en gyllene chans att påbörja detta arbete i Dalarnas kommuner för att hjälpa många hårt utsatta näringar.

Till er som röstade för nedläggning av Säfsgården

Beslutet som fattades gällande äldreomsorgen i Ludvika kommun den 16 oktober 2019 innebar för äldreboendet Säfsgården i Fredriksberg att hela demensavdelningen (fem platser) försvann och resterande tolv platser med heldygnsomsorg görs om till ”särskilt boende med hemtjänst”. Nedanstående är en konkret beskrivning av beslutet omsatt i praktiken.

Det är inte mänskligt att som min mor behöva flytta till ett äldreboende (Solsidan) i Ludvika, därför att situationen hemma blev ohållbar trots maximal insats från hemtjänsten. Hon har bott i samma hus i Fredriksberg i över 60 år, och har ingen anknytning alls till Ludvika. Att behöva flytta till ett okänt ställe med bara okända människor omkring sig, och inte känna igen sig då hon tittar ut genom fönstret, har varit en mycket jobbig upplevelse för henne. Hon har nu bott där i ett halvår.

 En utredning har gjorts, och hon har fått demensdiagnos. Återigen är en flytt på gång. På Solsidan finns inga demensplatser. Det är Skogen i Ludvika, Granliden i Grängesberg eller Solgärde i Sunnansjö som gäller. Ny okänd plats med nya människor. 

Ingen värdig behandling

Fredriksberg med omnejd har hög medelålder, behovet av äldreomsorg kommer inte att minska. Sett ur det perspektivet är beslutet från 2019 inte relevant. Hade Säfsgården funnits kvar kunde min mor först ha kommit till äldreboende med heldygnsomsorg, och sedan bara flyttat inom huset då hon behövt en demensplats.

Det är inte värdigt att behandla de äldre som det är ordnat idag, och jag undrar hur du Åsa Bergkvist (socialdemokratisk ordf. i vård- och omsorgsnämnden) och de andra som fattat beslutet kan sova gott om nätterna?

Det är de äldre som får betala priset, och deras anhöriga ska försöka förklara det som inte går att förklara, nämligen varför man i slutet av sitt liv ska flyttas runt till ställen man inte har den minsta anknytning till för att få tillgång till den omsorg man betalat skatt för under hela sitt vuxna liv. Skulle ni beslutsfattare kunna förklara det? 

Besviken på socialdemokraterna

Det är nu brist på demensplatser vilket ni borde kunnat förutse, och anledningen till nedläggningen på Säfsgården var dålig beläggning (!). Ingen äldre människa borde behöva flytta till ställen där man inte har någon anknytning. Men då ni tydligen anser att det är helt i sin ordning att säfsingarna ska flyttas till Ludvika, Grängesberg eller Sunnansjö, så är ju inte vägen längre åt andra hållet. Så varför kunde man inte lika gärna fylla upp platserna i Fredriksberg med äldre från andra delar av kommunen? Eller är rösterna i de kommundelarna något ni inte vill riskera när det blir val? Man kan ju inte säga att man i Ludvika kommun utmärkt sig på så sätt att man flyttat något till Fredriksberg, det brukar vara åt andra hållet som verksamheter flyttas. Jag behöver väl inte säga att jag är mycket besviken på de socialdemokrater som röstade för nedläggning av Säfsgården. I hela mitt liv har jag röstat s, men nu får ni visa er värdiga min röst innan ni får den igen. För mig innebär socialdemokrati att värna om de svagare, de äldre och stå upp för alla människors lika värde.