Kristina ”Slaktar-Stina” Forsberg tillsammans med några av sina djur. Foto: Louise Norström
Stina slutade jobba som sjukgymnast för att ta hand om djuren. Foto: Louise Norström
Kommunen la ner sin betesdjursverksamhet förra året. Foto: Louise Norström

Slaktar-Stina tog över kommunala betesdjur

Hon hade sagt upp sig från jobbet som sjukgymnast för att satsa på att bygga upp den slumrande gården hemma i Kullen. Två år senare tog hon över kommunens 40 nötkreatur. Nu är Kristina ”Slaktar-Stina” Forsbergs kor ett självklart inslag i bygden.

Det var 2016 som Ludvika kommun började med att låna betesdjur och stängsla in marker med hjälp av bidrag från länsstyrelsen. 2017 började man köpa in egna djur, som sedan skulle hålla landskapen öppna och förse delar av förskolan, skolan och äldreomsorgen med kött. Men kommunen la ner sin betesdjursverksamhet 2019 och Kristina fick då möjligheten att ta över både kor och betesmarker som kommunen åtagit sig att sköta om.

Ett beslut hon inte ångrar.

När Dalabygden träffar Kristina i kohagen, är hon på väg ut för att titta till ett av djuren som ska slaktas nästa dag.

– Det är jag som bestämmer över liv och död. Det känns såklart vemodigt och jobbigt, men liv föder liv, säger Kristina och kliar kärleksfullt på en av kossorna, som blivit byfolkets kor lika mycket som hennes.

Stort engagemang

Djuren engagerar många människor och Kristina får både samtal och meddelanden när något i kohagen inte riktigt stämmer. Vilket hon själv också uppmuntrar via sina kanaler på sociala medier.

– Jag brukar skriva där när vi till exempel flyttar korna, eftersom de kan bli lite oroliga då. Och folk hör själva av sig när de ser något som verkar lite lurt. En gång när vi flyttade djuren från en hage till en annan, så att det inte syntes från byvägen, då ringde folk och undrade om mina kossor rymt. Jag är så tacksam för engagemanget.

Men att ta över korna var inte helt självklart. När det började pratas om nedläggning av kommunens betesdjursverksamhet fick Kristina och hennes man Magnus hintar från omgivningen att de borde ta över besättningen.

– Aldrig i livet tänkte vi! Hur skulle vi klara det? Vi hade nog med några tjurar, höns, får och grisar hemma.

Hellre satsa än ångra

Men tanken på fler djur mognade och idén på att ha nötkreatur kändes mer och mer lockande, berättar Kristina och kisar mot den låga solen.

– Det värsta som skulle kunna hända var att vi inte skulle klara av det, men vi tänkte att en sån situation också går att lösa. Vi kom fram till att vi inte ville hamna i en situation där vi skulle tänka tillbaka och ångra en möjlighet som troligtvis aldrig skulle dyka upp igen. Vi visste att vi ville ansvara för fler nötdjur och betesmarker och vi hittade ingen bra anledning till varför den stunden skulle behöva vänta i flera år.

Helhetssyn på natur och människa

Kristina brinner för en helhetssyn kring djuren, naturen och människan.

– Jag jobbar för ett regenerativt lantbruk. Det handlar om att bygga upp en styrka i marken, i samhället där djuren finns och för oss i familjen. Att stärka ekosystemet och tänka på att kommande generationer ska ha bördig jord, rent vatten och biologisk mångfald, blir viktigare och viktigare.

Och Kristinas glöd har spritt sig så pass att hon i dagarna fick ta emot Samarkands hållbarhetspris. Ett pris som varje år delas ut till någon eller några i Västerbergsslagen som är verksamma och nytänkande inom ett hållbarhetsarbete.

Till Dalabygden säger Kristina;

– Det finaste med priset är att några personer tycker att det vi gör är så pass bra och viktigt, att de tagit av sin tid och engagemang för att skicka in en nominering. Det känns bra och uppmuntrande.

När Kristina tänker på framtiden, vill hon gärna ha några mjölkkor också.

– Pengarna kommer att användas där vi tror att de gör bäst nytta och effekt för ekosystemen, bygden och människorna som lever här – spontant tänker jag på ett par mjölkkor – eller vad tycker du?

Sveriges yngste fäbodbrukare Baqer Mosawi utvisas nu i veckan.

Baqer stoppad av polis – måste ”frivilligt” välja att lämna Sverige under veckan

Sveriges yngste fäbodbrukare stoppades när han skulle leverera ost

Protesterna mot att Sveriges yngste fäbodbrukare, 22-årige Baqer Mosawi, skulle tvingas lämna landet hjälpte inte. I förra veckan stoppades Baqer av polisen i samband med att han skulle leverera ost till en kund. Under måndagen kom ett mail med information om att resan till Afghanistan skulle ske ”om två dagar”.

Baqer kom till Sverige från Afghanistan i samband med flyktingskrisen 2015. När Baqers asylansökan nekades ansökte han om att få ändra sin ansökan till att istället gälla ett arbetstillstånd. 

För att få ett arbetstillstånd som företagare måste man kunna uppvisa att man har försörjning för minst två år framåt. Det kan Baqer visa genom det femåriga stöd som han fått från Jordbruksverkets EU-stöd till unga jordbrukare. 

Andra regler för företagare

Men egenföretagare måste ansöka om arbetstillstånd från ett annat land. Som anställd hade han enbart behövt visa upp att han haft anställning under minst fyra månader och ansökan hade fått lämnas in i Sverige.

Just att ansökan får lämnas in i Sverige är avgörande för att Baqer ska kunna fortsätta sitt företag. Att handlägga ansökan om arbetstillstånd beräknas ta minst ett år och skulle kunna bli ända upp till 18 månader. Det innebär att Baqer skulle tvingas lämna sina djur under minst ett års tid. Detta samtidigt som det är akut brist på unga fäbodbrukare. 

Under förra veckan skulle Baqer leverera ost till en kund men blev då stoppad av polisen som tog hans pass och meddelade att han var tvungen att lämna Sverige inom kort. 

– Idag fick Baqer ett mail från polisen som informerade honom om att avresan blir om två dagar, berättar kollegan Bertil Johansson för Dalabygden upprört under måndagskvällen.

Utsatt för hot

Baqer har sedan tidigare börjat sälja och slakta djur i väntan på utvisningen. Hur det blir med de djur som finns kvar är ännu oklart.

Baqer har fått ta emot hot via Facebook från folk från byn som han kommer ifrån i Afghanistan, som läst om hans ”ateistiska livsstil” i Sverige.

– Förutom att oroa sig för djuren så känner Baqer sig rädd för vad som kan hända i Afghanistan som förutom hoten är ett mycket osäkert land, säger Bertil uppgivet. 

Ilska och protester

Dalabygden har i flera artiklar under hösten berättat om ärendet med utvisningshotet mot Baqer Mosawi och att många har protesterat mot beslutet. En av dem är Johanna Lill-Inger Karlsson som drog igång en namninsamling med flera tusen människor som protesterade.

– Jag kände att jag måste göra någonting för att försöka påverka Baqers situation och då blev det en namninsamling. 

Även förre centerriksdagsmannen Kenneth Johansson från Falun, som numera är ordförande i Förbundet Svensk Fäbodkultur och Utmarksbruk, reagerade starkt när han fick höra talas om att Baqer skulle utvisas. Dalabygden intervjuade Kenneth Johansson när det stod klart att Baqer hade börjat sälja och slakta sin djurbesättning i väntan på utvisningen.

– Det är fullständigt tokigt och inhumant att det gått så långt så att Baqer känner sig tvingad till att slakta och sälja av djur. Det är raka motsatsen till vad vi strävar, efter. Regelverket måste ändras!

Bertil Johansson säger till Dalabygden att han hoppas att våra riksdagspolitiker ställer interpellationer till ansvariga ministrar om att ändra de 20 år gamla regelverken.

– I såna här fall drabbas de som försörjer sig som egna företagare efter den så kallade flyktingskrisen 2015 negativt, och de reglerna måste ändras.

Nu står det klart att protesterna mot beslutet inte tycks ha hjälpt.

/Cia Embretsen, reporter

Fakta:

I många länder är det farligt att inte bekänna sig till en viss religion. I Afghanistan finns det en risk att det leder till ett dödstraff. 

Baqer Mosawi driver jordbruksföretag sedan 2016 som han försörjer sig på.

Vem som helst kan inte på kort tid ta sig an att sköta djuren. Detta då Baqers jordbruk bedrivs med delvis ålderdomliga metoder så som fäbodvistelsen och förädling av mjölkprodukter över öppen eld. Baqer har försökt att hitta någon kunnig som skulle kunna ta över, utan att lyckas.


Sämst psykisk hälsa bland unga i Norberg och Skinnskatteberg

Ungdomar i Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar har sämst psykisk hälsa bland kommunerna i hela Västmanland. Det visar en undersökning om psykisk hälsa och ohälsa som Region Västmanland har presenterat.

Pippi förenar barn och vuxna i Svärdsjö

Det var fullsatt i församlingshemmet i Svärdsjö när projektet med Pippi Långstrump drog igång under lördagsförmiddagen. Pippi fyller 75 år

Snusbrist är cyklisternas enda problem genom Europa

– Vi har inga problem! Jo, förresten. Snuset håller på att sina! Kanske ändå inga större problem för duon Lennart From från Ludvika och Bengt Backman, Västervik, som cyklar vidare i en rasande fart genom Europa.

Hon var lokförare på prisat spår

I oktober 1970, för femtio år sedan, kördes det sista tåget efter Jädraås gamla järnvägsbana. En epok var slut. Nu samlades publiken längs banvallen för att se 22 fullastade timmervagnar rulla förbi. En historisk händelse. Inte minst för att ångloksföraren var en ung tjej.