Tomma EU-löften om att lyfta landsbygden

Facit efter 25 års medlemskap

Inför Sveriges EU-inträde fick vi fagra löften om att landsbygden och särskilt Norrlands glesa miljöer skulle gynnas av ett EU-medlemskap. Utan EU dör landsbygden i norr var ett av alla käcka tillrop. Nu har vi facit efter 25 års medlemskap och kan summera vad som hänt – och inte hänt. Visserligen anade vi från början att löftena var väl fagra i sina formuleringar där många medier bidrog med okritisk återgivning av olika PR-dokument.

Konstigt nog har inte de offentliga och privata makthavare, som mest av alla var övertygade om landsbygdens räddning, presenterat någon samlad utvärdering av fakta kontra löften. Däremot kan medborgarna med egna iakttagelser konstatera en hel del (se också min ledare från juli om effekterna av det gigantiska EU-paketet från förra månaden). Det vi ser är att landsbygden i Värmland, Dalarna och norrut fortfarande tappar jobb, offentliga verksamheter, en del företag och invånare.

När man exempelvis jämför befolkningens förändringar mellan 1995 och 2018 (det finns bra kartor på Nordregios hemsida) i de större nordiska länderna ser vi att de regioner som enligt givna löften skulle få mest stöd (i verkligheten betydligt mindre) till en positiv utveckling har fått de sämsta och mest negativa befolkningstalen. Det gäller i Sverige och Finland. Norge, som valde att stå utanför EU, har haft en helt annan utveckling.

Orsakerna till att våra utsatta län och kommuner inte fått en avgörande skjuts framåt är i stort:

Att regering, Riksdag och de statliga myndigheterna inte ändrat sin tidigare negativa syn på landsbygdens stora – och gröna – utvecklingspotential,

Att staten själv tagit hand om en stor del av EU-stöden till statliga satsningar istället för att ge kommunerna och framtidsorienterade företag resurser för ett expansivt näringsliv,

Att stora delar av EU-stöden använts till kortsiktiga projekt som aldrig fått chansen att bygga upp ett nytt näringsliv,

Att staten samtidigt med EU-stödspolitiken minskat sina långsiktiga investeringar på landsbygden som vägar, järnvägar, sjukhus och universitet,

Att staten mer och mer blivit en lobbyorganisation till stöd för storstäderna.

Med en sådan EU-politik är det svårt att på allvar lyfta landsbygden!

/Ronny Svensson, ledarskribent, Dalabygden

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil