Det är sjunde gången de träffas, åtta damer som, tillsammans med åtta andra damer, bildar SPF Seniorerna Faluns två första nostalgigrupper.
Under hösten har de talat om allt möjligt, även om ledarna Gunilla Barkar i den ena gruppen och Inger Ohlenius i den andra, försökt styra samtalen efter olika teman.
– Vi hade tänkt prata om glädjeämnen på ett möte, berättar Inger Ohlenius, men det blev något annat den gången och det gör ingenting, för det är viktigt att alla får komma till tals.
Och det får de, och det är syftet med nostalgigrupperna, att tala med varandra och berätta om vad de varit med om i livet. Målgruppen är de som är födda på 1930- och 40-talen och slumpen har gjort att det bara är kvinnor med.
Vi ringde
Det hela började med ett ”aldrig-ensam-projekt” för att engagera ensamma medlemmar. Men så våren 2020 bröt pandemin ut och folk satt isolerade hemma, många av dem ensamma. Då bildades en ringgrupp under ledning av Gunilla Barkar, som tog reda på hur många ensamhushåll det fanns bland föreningens medlemmar. Det visade sig vara 627 stycken.
– Vi satte in en annons och bad folk ringa oss, men ingen ringde, så vi sa att då ringer vi upp dem alla. Vi fördelade dem på oss som var med, så vi fick omkring 100 var att ringa. Men ingen svarade, folk har ju varnats för att inte svara när främlingar ringer! Men så fick vi hjälp av pressen som skrev, och P4 Dalarna som intervjuade och då gick det bättre med ringandet.
Fler och fler
Ringandet fortsatte och så sommaren 2021 kunde man börja träffas utomhus och samlades i Läroverksparken med medhavt kaffe. Gruppen i Läroverksparken fick namnet Trivselgruppen, och när hösten kom flyttade man inomhus och den forna ringgruppen blev ansvarig och började koka kaffe och baka kaffebröd till träffarna. Och deltagarna blev fler och fler, så många att man nu börjar bli trångbodda.
Men så småningom uppstod behovet att bara prata med varandra i mindre grupper, och i höstas knoppades två nostalgigrupper av.
– Vi började med att presentera oss för varandra, säger Gunilla Barkar, och senast pratade vi om våra yrkesliv. Det är så viktigt att få prata om sig själv, och ha någon som lyssnar på just mig.
– Man har ju inte alltid varit en liten tant, utan den som vann skolmästerskapen i löpning eller var flygvärdinna. Jag tror att det är rätt roligt att tänka tillbaka hur det varit och bli bekräftad som den som lyckats med i alla fall något bra i livet.
Nu fortsätter grupperna, det är man överens om, för de här träffarna är det enda en del har.