FOTO:
FOTO:

Högt uppe på berget träffades Tuna Gillescouter

Tuna Gillescouter körde igång verksamheten med en vandring upp till berget Rösåsen för att besöka tornet som invigdes 1935.

De flesta hade varit till Rösåsen tidigare, men denna gång blev det en skön vandring från parkeringen, med väl avvägda rastplatser i form av riktiga bänkar att sitta och vila trötta ben. Väl uppe på toppen lyste det nyrenoverade 17m höga tornet med sin röda färg och vitmålade topp med fönster. Trappstegen upp till tornets topp är väl avvägda. Trappstegen påminner om att gå i ett spannmålsmagasin med en 50 kg säck på ryggen, en eloge till tornbyggarna. En vidsträckt utsikt från toppen. Hela Runn ser man, hoppbacken i Falun och Kristine kyrka, i nästa fönster ses Tuna slätten med randbergen runt i fonden och mitt i ser man Stora- Tuna kyrka samt Torsångs kyrka.

Vi fortsätter till nästa fönster, där kommer Gustafs fram med sin kyrka och Dalälven som slingrar sig fram. Sista fönstret blir mot Stora-Skedvi, där är det också en kyrka som kommer fram, Rasjön syns och Gussarvshyttan såg och hyvleri med skylten 11 kaffe ser man med en stark kikare. Färden ner från tornet går bra ingen paus väl nere på fast mark sitter det fint med kaffe och en ostmacka med Skedvi bröd. Här har det ordnats med fina fika bord, en rejäl grillplats och en fin timrad slogbod med tak. Tusen tack Rösåsens tornförening som sköter om denna fina anläggning på toppen av Rösåsen.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

FOTO:
Rast vid Halla.
FOTO:
Dagens ledare Lennart Sandström.

Lång och blöt vandring till Halla fäbod

SPF Tuna- Säter har vandrat i bergen väster om Borlänge. Vid parkeringen vid Hyttbro var första frågan, vilka skor är bäst i dag?

Gummistövlar visade sig vara ett gott val efter nattens regn. Ett glatt gäng på 25 personer gick första 3 km. på Hallavägen, vid vägens högsta punkt tog vi en stig genom skogen fram till Halla fäbod för rast. Här fanns en gång i tiden många byggnader och traditionellt fäbobruk med djur som betade på skogen. Nu finns inga gamla hus kvar men två slogbodar. Sedan blev det stig till Ollesbodarna och skogsväg till Bjusan. Från Bjusan tillbaka till Hyttbro blev dagens blötaste etapp, stigen går intill Hyttbrobäcken som bitvis rann på stigen. Väl framme i Hyttbro kunde trötta och nöjda vandrare åka hemåt och säga, vi hade i alla fall fint väder.

FOTO:
Gillescouterna besökte Grängshammar.

Gillescouter på historisk vandring

Lördagen den 2 oktober samlades ett 20-tal gillescouter från Tuna Scoutgille för en historisk vandring i Grängshammar.

Gunnar Dicander gav en mycket intressant, lärorik och uppskattad guidning av bygden. Turen började i Silvbergs vackra kyrka där bl a mässhakar beskådades och klocktornet besöktes.
Efter en rundvandring i byn med berättelser om engelska parken, herrgården och bruket, intogs medhavd fika i en av brukslängornas trädgård.
FOTO:
Pappersbruket med Ljungbergshallen till vänster med det grå taket.

De vandrade förbi pappersbruket innan det stängdes

Sista veckan i september tog Bo och Elisabeth med medlemmar i SPF Tuna-Säter på en vandring längs Dalälven, uppströms från Bullerforsen på östra sidan mot Medväga.

Vi började vandringen på skogsstigar och stannade på en liten udde för vila, titta på utsikten och fika. Sedan fortsatte vi så att vi hade Kvarnsvedens pappersbruk, Stora Enso, på andra sidan älven – bara ett par dagar innan en epok gick i graven då bruket stängdes.
Elisabeth berättade också om Ljungbergshallen som står på Stora Ensos område i Kvarnsveden. Den kom dit i början av 1900-talet. Från början stod hallen på Djurgården i Stockholm och forslades på tåg till Kvarnsveden. En byggnad som kan vara värd att bevara kanske?
Vi fortsatte vandringen med att korsa Tolvmilavägen i höjd med Medväga, gick genom skogen och villaområdet för att slutligen komma tillbaka till Bullerforsen där vi tackade Bo och Elisabeth för en trevlig vandring. Solen värmde oss och på slutet av promenaden åkte halsdukar och jackor av.
FOTO:
Klara för avmarsch.
FOTO:
Rast vid Franssons stugor.

Natur och poesivandring i föränderliga Säterdalen

SPF Tuna-Säter har vandrat i Säterdalen med Lizbet och Per- Åke Engström som ledare. Vandringen startade i Norddalen.

På trädstammar efter stigen mot Ljusterbro hänger tavlor med utvald poesi av Karin Boye m. fl. som inbjuder till paus och reflektion på vandringen.
Efter Ljusterbro tog vi en lite knölig och backig stig i den täta alskogen intill Ljusterån mot Franssons stugor, där vi tog rast. I säterdalen var det förr i tiden slåtter och betesmarker, nu betas bara en mindre del av marken. Dalen är i ständig förändring när ån slingrar sig fram på sin väg från sjön Ljustern till Dalälven.
På väg tillbaka till Norddalen smakade vi på vattnet i springkällan. Några av deltagarna berättade om egna upplevelser i dalen och om allt arbete med leder och trappor tiden innan det blev naturreservat.
FOTO:
Samling vid grottan.

SPF Tuna-Säter besökte Per Gynts grotta i Norr Amsberg

Vandringen startade vid Amsbergs ridskola. Dagens ledare Sören Tångring tog oss med på en stig över åkrar och väg 293 in i skogen där stigen blev brantare och brantare till vi var framme vid grottan.

Per Gynt levde som rövare och plundrade transporter på väg mot Falun. I grottan bodde han tillsammans med en orm och en varg.
Genom sitt leverne fick han många ovänner och några modiga och smarta Amsbergskarlar smög sig upp till grottan och tog med sig Per upp till galgen på galgberget och hängde honom.
Olika åsikter
Det blev olika åsikter gruppen om Per var en storväxt eller liten person. Av grottans storlek lutar det att åt han var väldigt liten. Det blev även olika åsikter om hur det blev efter hängningen.
När någon i sällskapet hade besökt Per Gynts grav i Norge och frågan blev om det finns ett samband mellan den Svenska och Norska Per Gynt. Den steniga stigen från grottan till galgen blev dagens drygaste, men kaffet smakade bra vid galgen.