Ett kommunbygderåd är ett samarbetsforum för en levande landsbygd och ska företräda landsbygdens samlade intressen i övergripande frågor gentemot kommunala organ, myndigheter, övriga centrala instanser samt civilsamhället.
Ett kommunbygderåd kan till exempel:
samla och representera alla intresseföreningar i kommunen, där rådet fungerar som en länk mellan grupperna och offentliga instanser samarbeta mer eller mindre nära med kommunens tjänstemän och politiker fungera som remissinstans och vara rådgivande i relevanta kommunala frågor vara delaktig i framtagande av kommunala strategier och planer på kommunens uppdrag agera i dess ställe med insatser och ekonomiska medel till lokala utvecklingsgrupper till exempel genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP).
Nyttan med kommunbygderådet
För intresseföreningar:
Starkare position i angelägna frågor. Hjälp med omvärldsbevakning och utbyte av erfarenheter med andra intresseföreningar. Kan medverka vid fördelning av ekonomiska medel till lokal utveckling. Kan driva projekt för stöttning av lokal utveckling.
För kommunen:
En samlad representation för lokal utveckling. Kanal för dialog med bygdernas medborgare. Källa till information om bygdernas situation och syn på aktuella frågor.
Styrkan med kommunbygderåd:
För lokala utvecklingsgrupper:
Dialog och samverkan mellan bygder och föreningsliv ger nya perspektiv för den egna utvecklingen. Genom kommunbygderådet ges lokala grupper möjlighet att synas och att delta i den kommunala utvecklingen vilket ger ökad självkänsla samt vilja och förmåga att bidra.
För kommunen:
Möte inom ett av kommunbygderåden. Foto: Marc Meijer
Tidig och nära dialog med kommunbygderådet och de i sin tur med byar/bygder, kan motverka negativa reaktioner på nödvändiga (impopulära) beslut. Samt det omvända, ge insikter att förändra kommande beslut i sådan riktning att konflikt uteblir. Kontakten med kommunbygderådet ger god insikt i lokala förutsättningar vilket stärker det kommunala strategi- och planeringsarbetet.