På grund av en halkolycka besökte jag för säkerhets skull min vårdcentral och som oftast träffar jag någon bekant från samma åldersgrupp, alltså någon pensionär som lämnat arbetslivet och gärna passar på att byta några ord med de som man har hittat på samtalsavstånd.
Min granne som satt på några stolars avstånd lyfte ett påstående kanske lite burdust men på ett tydligt sätt. Varför vill inte de gubbar som är i vår ålder lyfta på häcken och ta några steg utanför hemmet. Vad jag förstod var stolsgrannen inte inne på att få pensionärerna att börja motionera eller gå på gym utan var mer fundersam på den livssituation som uppstått när inte jobbet krävde att man skulle infinna sig på arbetsplatsen.
Flera åldersvänner som satt och inväntade sköterskans inropande på behandling eller provtagning kände också behov av att lyfta samtalet och delta. Analyser delades och ventilerades. Främst televisionen lyftes som ett problem och nu hade ju till och med nyhetssändningarna utökas till hela eftermiddagar så man kunde lugnt hänga med utan att vara på helspänn. Chansen fanns ju också att följa både Ishockey och annan klubbidrott direkt på nya kanaler. Klart att det fanns andra hinder också att sätta på sig skorna som halka och snö.
Efter ett tag kom funderingar om de nya pensionärerna kunde hänföras till en ny form av hemmasittare. En grupp som blir isolerade utan vänner eller umgänge och tryggheten finns bara inom de fyra väggarna.
Planeringen på vårdcentralen fungerade rätt bra, så tiden för att byta åsikter bröts av att namn lästes upp och någons fru var färdigbehandlad och på väg hem.
Hemmasittare hos mig har ju varit skolelever som av någon anledning inte kommer till skolan av någon anledning och är ett seriöst problem för både utbildning och social framtid. Börjar vi också utveckla en ny åldersgrupp som vi kan kalla hemmasittare, vi har länge pratat om ensamhet och kanske speciellt den ensamhet som uppstår av att arbetslivet upphör när man på äldre dagar inte har sin livsfrände kvar i livet eller att hälsan avgränsar utrymmet på det som var ens hobby tidigare.
Föreningar oavsett de är speciellt inriktade på de äldre med pensionärsföreningar eller olika hobbys uppfattar en nedgång bland sina medlemmar. Minns själv min barndom när mina föräldrar sa att ikväll får vi främmande, och det visades vara samma personer som kom varje vecka.
Beundrar alla frivilliga som ställer upp för andra att aktivera sig, tror att vikten av att socialisera sig är en så viktig del av vår hälsa, vi borde vara uppmärksamma på hemmasittarnas ökning i samhället.
Längre upp i åldrarna när vi behöver mer hjälp i vardagen och vi är i behov av daglig omvårdnad möts vi alltmer av datorernas intrång, skall det handlas sker det över affärernas hemsidor, allt fler olika anställda kommer på besök för hemtjänst.
Att skapa arenor för att minska utvecklingen av pensionerade hemmasittare skapar en bättre ålderdom, Det bör finnas mer för de äldre att få den sociala kontakt som umgänge medför.