Med den rysliga historien om Karl Strannes hemska öde i balladen om briggen Blue Bird av Hull, sände Taubesällskapet rysningar genom publiken i Nybrokyrkan.
Taubesällskapet, som började just som ett sällskap, har genom åren reducerats till en sånggrupp, men inte vilken sånggrupp som helst. De är ett gäng kompetenta musiker och sångare, som bjöd oss på ett varierat vis-program, mest Taube förstås, men även annat, bland annat den egen-komponerade Balungen.
Tre sångare
Gruppen består av Gunnar Turesson gitarr och sång, Tommy Lundqvist gitarr och sång, Rolf Granlund gitarr och sång, Bosse Olsson fiol och Bo Tillman bas. De tre sångarna i gruppen turades om att sjunga.
Gruppen började som sagt som ett sällskap som blev en musikgrupp som nu bjöd på blandade sånger, varvat med allsång. Kvällen inleddes med Solig morgon (i norra Bohuslän) och sen varvades sångerna med allsång, vi sjöng Sjösala vals och Rosa på bal och fick lyssna på Hyllning till Bohuslän och en låt från Bjursås.
Hav och dans
Vi fick också höra Kim Larsen-låten This is my life översatt till ”Det här är mitt liv” och Fattig bonddräng av Allan Edwall, det var blandat med andra ord.
Det är mycket solglitter hav och dans i Evert Taubes låtskatt, men så finns också mörkret, som i historien om Briggen Blue Bird av Hull, som Rolf Granlund sjöng så att man rös.
Som extranummer och på begäran kom Balladen om Gustav Blom, den som börjar ”Med gamla Highland Rover, en båt från Aberdeen…”
Uppskattad stund
100 personer i publiken fick en mycket trevlig och uppskattad stund i Taubesällskapets sällskap.
Vi hann även med en kaffepaus och Gunilla Barkar informerade om aktiviteter mot ensamhet, om att det blir pubkvällar i Wallmanssalen och adventsånger på Stora torget och annat trevligt.