Även om jag i mina föregående ledare förordade att vi själva i regionen måste vara ytterst aktiva för att återstarta Dalarna efter pandemin, att många mänskor och företag i regionen behöver engageras och att vi måste använda egna resurser och eget kapital så långt vi förmår, kan vi ändå inte vara utan samarbetspartners varken inom eller utom landet. Det som ligger närmast till hands är att vända sig mot Norge. Inte för att det är ett rikt oljeland utan för att det är vår granne med en liknande social, kulturell och ekonomisk struktur.
Låt mig nämna några exempel på vad landet i väster skulle kunna inspirera oss till. Norge påbörjade mycket tidigare än Sverige en politik för att skapa regional solidaritet i syfte att förhindra djupa regionala klyftor. Redan 1913 och 1917 stiftade man lagar för att bygga ut vattenkraften som en säker regional utvecklingskraft. Ännu idag får kommuner med sådan energi dela på drygt 6 miljarder kronor per år (utöver generella statsbidrag) för lokal utveckling. I Sverige är motsvarande siffra bara cirka 120 miljoner!
Redan 1927 skapade Norges parlament Stortinget en bank med namnet Kommunalbanken där kommunerna kunde och fortfarande kan låna till viktiga investeringar. I Sverige fick vi en bank med liknande syfte först 1992 – Kommuninvest som övergick från att vara regional till en bank för hela Sverige.
Kommunalbanken fick en förstärkning strax efter andra världskriget – Husbanken år 1946 – för att finansiera ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Och inte nog med detta. Redan 1951 antog Stortinget en lag för Nordnorge där syftet var att stärka landsbygden och små orter med olika former av främst stödinsatser riktade till företagssektorn. Sveriges motsvarighet kom först 1965 med bidrags- och flyttpengar till norra Sverige.
Tidigare under 1900-talet fanns på båda sidor om gränsen ett stort antal lokala sparbanker som hjälpte till att stödja småföretag och hushåll att bygga företag och bostäder. Idag finns de kvar i Norge i stor utsträckning även på landsbygden nära vår gräns. Hos oss finns de bara i Värmlands och Norrbottens gränstrakter.
Jag tror att vi i Dalarna kan lära av – men även samarbeta med – Norge för att åter- och nyskapa vår region. Jag återkommer till ämnet!
/Ronny Svensson, ledarskribent