För ett antal år sedan, efter att Sverige blivit medlem i EU, betonade ett av våra riksdagspartier att med EU och Lissabonfördraget måste vi tillämpa principen om subsidiaritet. Nu verkar det som om en minister från samma parti aktivt motverkar den gamla katolska socialläran om att närhetsprincipen skall gälla – att politiska beslut skall fattas på lägsta möjliga nivå och så nära medborgarna som möjligt.
Detta rimmar illa med vad ministern (och hans parti?) prioriterar i sin politiska vardag. Senaste bidraget till vad jag skulle vilja beteckna som en långsiktig kampanj mot landsbygdens alla befolkningsmässigt mindre kommuner är förslaget om att bestraffa de kommuner som vill höja den kommunala beskattningen (SOU 2026:20). Samtidigt vill man belöna de som sänker skatten.
Att ha fullt mandat att bestämma den kommunala skatten är grunden för den kommunala självstyrelsen och den lokala demokratin. Skattens nivå och användning är främst upp till medborgarna och de lokalt valda politikerna. Om något skall ändras sker detta i de lokala valen. Utan detta lokala ansvar för skatten blir kommunerna bara en lokal kameral förvaltning.
Vilka vill engagera sig i en sådan verksamhet?
Tidigare har ministern initierat en annan statlig utredning (med socialdemokraten Sven-Erik Österberg som ordförande) vars mål var att stimulera kommunerna att gå samman till storkommuner (SOU 2024:6). Den utredningen fick genast bakläxa av landsbygdens kommuner och blev inget regeringsförslag.
Dessförinnan hade den aktuelle ministern i flera föredrag och intervjuer i bland annat Dagens Samhälle uttryckt starka sympatier för att så snart som möjligt skapa storkommuner och storregioner för att – som det påstods – stärka välfärden och kommunernas effektivitet.
Detta påverkansarbete pågår fortfarande i ministerns departement trots hans partis tidigare vackra lovord av subsidiaritet med kopplingar till den katolska rörelsen i Centraleuropa. För mig och många andra – inte minst alla små kommuner som varje dag gör viktiga insatser för välfärden med sina ofta knappa resurser – handlar frågorna ovan om svenska folkets tilltro till och beroende av den genuina demokratin. Nu är det viktigt att välja väg inför framtiden!