I närmare 40 år har Dalarnas Ridsportförbund haft sin geografiska hemvist i Insjön.Vid nyår gick flyttlasset till Mockfjärd.— Huvuddelen av vårt arbete och vår verksamhet handlar om att stötta de 28 ridklubbarna i Dalarna, säger Josefin Åkerström och Totta Wikström på Dalarnas Ridsportförbund.
Dalarnas Ridsportförbund flyttade för någon vecka sedan in i sina nya lokaler som är belägna på industriområdet i Mockfjärd.
När Dalabygden kommer på besök hänger nycklarna i låset:
— Vi brukar ha det så, säger Josefin Åkerström med ett leende.
Dalarnas Ridsportförbundet har sedan mitten av 1980-talet hållit till i Insjön.
— Jag jobbade till en början tio timmar i veckan, sen gick det upp till halvtid och då hade vi under en tid vårt kansli i Falun. Men i mitten på 1980-talet flyttade vi till Insjön för att det var där jag bodde och fortfarande bor. Nu är det dags för mig att gå i pension, och då är det bättre att kansliet ligger här, säger Louise Tysklind.
Både Totta Wikström som jobbat med tävlingsverksamhetsfrågor på Dalarnas Ridsportförbund i omkring 20 år och nyanställda idrottskonsulenten Josefin Åkerström bor just här i Mockfjärd.
— Vi kommer att ha en del styrelsemöten och andra träffar här på vårt nya kontor där vi annars jobbar dagligen. Men vi har nära kontakt med våra föreningar och besöker dom regelbundet, säger Josefin Åkerström.
I Dalarnas Ridsportförbunds tävlingsverksamhet finns fyra olika grenar representerade (Svenska Ridsportförbundet har totalt tio grenar, se listan i faktarutan); de klart största sett till antalet deltagare och utövare i tävlingsverksamhet av dessa är hoppning och dressyr.
— Vi har totalt 28 ridklubbar runt om i Dalarna. Det finns minst en ridklubb i alla Dalarnas femton kommuner. Våra föreningar har totalt 6 000 medlemmar. Men sen är det ju många som rider och som håller på med hästar som inte är medlemmar i en ridklubb. Och det är klart att det är en grupp som vi skulle vilja nå för att få fler medlemmar i föreningsgemenskapen, säger Totta Wikström.
— Fler utövare ger också ökad styrka exempelvis i förhandlingar med kommuner om bättre stöd för ridsportens utövare, som anläggningar för träning och att hänsyn tas till hästen i samhällsplaneringen med trygga ridvägar och tillgång till naturen, fyller Tysklind i.
Hur stor är tävlingsverksamheten?
— 20 procent av våra medlemmar tävlar, så den klart övervägande majoriteten tävlar inte. De allra flesta som håller med ridsport går antingen i ridskola eller motionsrider. Och att hålla på med hästar är ju i mångt och mycket en livsstil. Sen har lågkonjunkturen påverkat ridsporten i högre grad än många andra idrotter. Priserna för att ha egen häst har ökat rejält under de senaste åren, inte minst när det handlar om foderpriser, säger Tysklind.
Har det påverkat även hur många som rider i klubbarna i Dalarna?
— Jag tror att det kan ha blivit en ändring i att om du tidigare hade ridlektion två gånger i veckan så har vissa av ekonomiska skäl valt att gå ner en till gång i veckan, och där har klubbarna varit innovativa i att hitta lösningar för att bibehålla samma verksamhet. Och ridhuset blir ju i mångt och mycket en fritidsgård där många är och hjälper till även om de inte har sin ridlektion just den dagen, säger Wikström.
Vilka delar är det som ni arbetar med från förbundets sida?
— För vår del handlar mycket om att stötta föreningarna. Det handlar om att samordna kurser, ledarutbildningar och fortbildningar samt tävlingsadministration. Ser man på utbildningsdelen så är ungdomsledarutbildningen något som funnits i över 50 år. Och även om innehållet i kurserna har ändrats en del genom åren så är mycket detsamma. Det handlar om att deltagarna (som är 15 år och uppåt) ska lära sig föreningsdemokratin och om hur ledarskapet funkar. Dessutom mycket om hur man bemöter både människor och häst. Hästvälfärden, alltså hur man behandlar hästarna har alltid legat i fokus för Svenska ridsportförbundets arbete, säger Wikström.